IIL Tidens rättsvetenskap i huvuddrag 1. Den historiska skolan i Norden 1.1. Den historiska skolan - en översikt Forskningslittcraturen om den historiska skolan i Tyskland är oöverskådlig, och jag gör inte i denna korta och ofta förenklande skiss, somär behövlig närmast som bakgrund för den följande framställningen, ens några försök att nämna den viktigaste litteraturen- av ämnet intresserade kan hitta behövliga utgångspunkter i standardverk. Framställningen nedan bygger dels på mitt eget forskningsarbete för »Deutsche Rechtssysteme im 18. und 19. Jahrhundert», dels på den helhetsbild, som uppstått via den tyska forskningslitteraturen, av vilken Joachim Riickerts epokgörande arbeten gärna bör framhållas. Här behandlas den riktning, som på 1800-talet kallades ’den äldre historiska skolan’ (Savigny, Puchta och germanisterna till slutet av 1840-talet) i motsats till ’den yngre historiska skolan’ (Jhering, Windscheid, Gerber), somsenare främst betecknats som ’bcgreppsjurisprudcnsen’ eller ’den konstruktiva riktningen’. Det tidiga 1800-talets kulturella och vetenskapliga moderiktningar, roynantiken inom litteraturen och konsten och idealismen inom filosofin hade politiskt klart konservativa drag. På samma sätt somden heliga alliansen riktade sig mot den franska revolutionen, var romantiken en reaktion mot upplysningen. Med en grov förenkling kan man säga, att upplysningen betonade ett rationellt tänkande men därtill också empirisk forskning, romantiken däremot historisk kontinuitet, det beståendes värde och känslornas betydelse på förnuftets bekostnad. Under 1700-talet hade naturvetenskaperna varit de ledande i utvecklingen, nu förflvttades tyngdpunkten till de humanistiska vetenskaperna. Ett historiskt synsätt fick en helt ny vikt i all vetenskaplig forskning, även inom samhällsvetenskaperna. Man började uppfatta samhället som en levande helhet, en organism bestående av tidigare, nu levande och framtida generationer; denna med ren mystik besläktade tankegång hade anhängare framfor allt i konservativa kretsar. I början av 1800-talet blev Tyskland Europas ledande land inom vetenskaperna, i synnerhet inom filosofin, och den tyska idealismen i dess olika schatteringar (Kant, Fichte, Schelling, Hegel) spred sig över hela Europa.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=