226 nya Lagwerkets historic» (1:3, s. 94-128 och 11:1, s. 1-70). Matematikern L. Lindelöf medverkade med en tvådelad artikel »Om röstberäkning wid voteringar» (1:3, s. 50-57) och »Ytterligare om röstberäkning» (11:1, s. 119-130) och Adolf Grotenfelt med artikeln »Bör answaret för ett olofligt tillgrepp mätas efter det tillgripnas wärde?» (II: 1, s. 162-175). Ett par av utgivaren översatta avsnitt ur Feuerbachs verk (1:1, s. 115-121 och 1:2, s. 75-86; 1:3, s. 45-49) har karaktären av utfyllnad. Utgivaren nämnde, att »Juridiskt Albums» »enda sköldemärke» var »det rättas wågskål i fosterländska färger»,och den troligen av honom skrivna anonyma artikeln »Ett projekt omStorfurstendömet Finlands territoriala förminskning» (11:1, s. 143-161) om de på 1820-talet framförda, men skrinlagda planerna på att överföra några karelska gränssocknar till Ryssland präglas av ett starkt fosterländskt patos. Vänsterhegelianen Quist skrev en utförlig historisk framställning »Ett och annat om wåra äldre och nyare förordningar rörande tryckfriheten» (1:2, s. 1-52 och 1:3, s. 58-93), somdock avbröts vid år 1845. Författaren hänvisade till de »ansenliga swårigheter», som var förknippade med en framställning av den egna tidens tryckfrihetsförhållanden, och han bad om att hans historik, i synnerhet beträffande autonomitiden, skulle bedömas »icke såsom det den bort, utan såsom hwad den i anseende till omständigheterna kunnat wara». Löftet om rättsfall infriades endast i ringa grad och t.ex. de två rättsfall, ett tyskt och ett inhemskt, som publicerades med rubriken »Twenne mord, föröfwade å egna barn af kärlek och förtwiflan» (1:3, s. 22-44), hörde närmast till genren »Pitaval». Först det sista häftet avslutades av en rättsfallsavdelning med nio rättsfall, redigerad av den ovan nämnde Grotenfelt. Endast det första häftet innehöll recensioner av två nyutkomna arbeten, och planerna på att dra fram äldre skrifter ur glömskan fullföljdes aldrig. I övrigt innehöll »Juridiskt Album» bl.a. statistik över självmord och utdömda dödsstraff i Finland och ett par utlåtanden av senaten och prokuratorn. 102 Medan dagens JFT är en juridisk tidskrift med ett huvudsakligt innehåll av vetenskapliga artiklar, började tidskriften liksom sin svenska motsvarighet närmast somett medlemsblad för den år 1862 grundade Juridiska Föreningen i Finland och visade även innehållsmässigt stor likhet med »Juridiska Föreningens Tidskrift» i Sverige (ovan 3.11.). Det första bandet upptas till största delen av föreningens och dess lokalavdelningars stadgar, en medlemsförteckning, referat av föreningens förhandlingar omolika juridiska problem och en rättsfallsavdelning med domar och utslag från Senatens justitiedepartement och hovrätterna. Den enda rättsvetenskapliga artikeln var ordföranden Palméns >C1 JAlbl:l (1861), s. VI. Quist, JAlb 1:3 (1862), s. 90. Om Quists radikala verksamhet i början av 1860-talet, se Klinge, Historia, s. 208.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=