224 beskattningens historia i Finland, under medlet af sextonde seklet» (1860; 109 s.; 8:o); återigen ett arbete med anknytning till den populära fastighets- och kameralrätten. Det är svårt att ge en entydig förklaring till det starka rättshistoriska intresset bland periodens finländska rättsvetenskapsmän. Naturligtvis kan man hänvisa till den historiska skolans samtida blomstring i Tyskland. Calonius hörde till de första i Norden, somhade fäst uppmärksamheten på Savigny (del I, s. 140), och skolan var väl känd i Finland redan sedan 1820-talet,^5 rngn det är uppenbart, att den finländska, ganska oteoretiska historiska riktningen med sina ofta ytliga framställningar av lagstiftningens historia hade tagit föga intryck av denna skola. Då det är frågan om Lagus, Nordström och Palmén, kunde man kanske tala om en nostalgisk dragning till det gamla rikets historia. Endast Lagus kunde dock ha haft personliga minnen av den svenska tiden, men Nordströms högstämda ordalag i förordet till »Den Svenska Samhälls-Författningen» och flyttningen till Sverige på 1840-talet kan betraktas som indicier på ett svenskt sinnelag. Det har också senare ansetts, att just Nordströms arbete omden svenska samhällsförfattningen mera än något annat bidrog till att göra det nordiska rättsarvet levande för 1800-talets finländska jurister.^^ Då den historiska riktningen tidsmässigt sammanfaller med Nikolai I:s regeringstid (1825-1855), som var reaktionens höjdpunkt i Finland, tyder det å andra sidan på att man redan av försiktighetsskäl kunde ha koncentrerat sig på rättshistoriska framställningar. Inte heller detta vann alltid de övervakande myndigheternas gillande: universitetets vice kansler, general A. A. Thesleff, som en gång var närv^arande vid Nordströms föreläsningar, uppmanade denne att lämna rättshistorien och hålla sig till det som var gällande rätt.*^^ 4.9. Tidskrifter Finland fick sina första rättsvetenskapliga tidskrifter på 1860-talet, medan »Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning» hade fungerat även som juridiskt forum sedan slutet av 1840-talet. Den första juridiska tidskriften var det av Robert Lagus utgivna »Juridiskt Album», varav endast fyra häften (1:1-3 och 11:1) utkomåren 1861—1862. Följande försök »Juridiska Föreningens i Finland Tidskrift» (JFT), somgrundades år 1865, utkommer däremot än i dag under namnet »Tidskrift, utgiven av Juridiska Föreningen i Finland», c')ch har därmed nordiskt rekord som en främst teoretisk rättsvetenskaplig tidskrift. Se Lindmati, s. 29; Mmtelin, s. 338; Klami, s. 31 f. Lindman, s. 60. Klami, s. 32.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=