219 litteraturen var det »åtminstone för nybegynnaren» viktigt att få en framställning av den romerska rätten på svenska för att kunna jämföra denna med inhemsk rätt. En större olägenhet med tyska verk var dock, att dessa behandlade den s.k. »heutiges Römisches Recht», dvs. den i Tyskland gällande subsidiära rätten. Därför saknades i sådana arbeten, även i Mackeldevs »värderika» lärobok, en framställning av den romerska rättens historiska utveckling, »hvilken dock är ovilkorligen nödvändig, om en klar och fullständig bild af Romarnes rättssystemskall kunna vinnas». Ekelunds framställning följde dispositionen i Institutiones i Corpus luris, vilket enligt Palmen skiljde den från nyare tyska arbeten.Det första bandet innehöll personrätten, det andra sakrätten och det tredje obligationsrätten. Verket inleddes dock av en »Ofversigt af romerska rättens yttre historia» (I, s. 7-83). Litteraturhänvisningar förekommer sparsamt, men Ekelund nämnde t.ex. Heineccius och Höpfner och av nyare författare Feuerbach. 4.8.2. Rättshistoria Intresset för den inhemska, eller rättare sagt den svenska rättshistorien var av helt annan omfattning, och det berättigar till att tala om perioden som »den historiska riktningens tid». Tidens mest produktiva författare Lagus, Nordström och Palmén sysslade i första hand med rättshistoriska undersökningar, även om de också skrev kortare rättsdogmatiska arbeten. Av lärarkåren mot periodens slut var det närmast Liljenstrand som fortsatte den historiska riktningen. Äldst bland den historiska riktningens företrädare var Wilhelm Gabriel Lagus, rättshistoriska huvudarbete »Åbo Hofrätts Historia intill den 12 Nov. 1823, då Hofrätten firade Sin andra Secular-fest, I» (1834; XXIII+596 s.; 8:o) är, såsom det andra titelbladet »Biographiska Anteckningar omÅbo Hofrätts Presidenter och Ledamöter ...» anger, en samling personhistoriska notiser. Lagus var själv medveten om arbetets brister: enligt honom hade »Förteckningen öfver Hofrättens Embetsmän bort föregås af Beskrifningen om dess uppkomst, sammansättning, arbetsordning, aflöningssätt, öden, olika makt, myndighet ach anseende på serskilda tider, inflytelse på lagskipningen och rättsvettenskapen samt inverkan på hela den allmänna ställningen i landet».^* Även Lagus’ arbete hade dock drabbats av den värsta stadsbranden i Finlands historia. Hela hans bibliotek och alla handskrifter, medräknat excerpter för hovrättshistorien på »emellan 20 och 30 stora Quartband» hade förstörts i Åbo vars Ekelund I, s. IVf. Ekelund /, s. V t. Sc t.ex. Ekelund /, s. 175 f. Lagus, Åbo Holrätt, s. V f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=