214 svar, - att bilda samfund, der deras rättigheter skyddas bättre än i naturtillståndet, och sålunda uppstår det borgerliga samhället, som i sin organiserade författning benämnes Stat Författaren dryftade också skillnaden mellan nödvärn i naturtillståndet och i staten. Det förra vilade på »en lägre rättsgrund», då det endast utgjordes av individens »sjelfförsvar af omsorgen för sin existens och sitt väl», medan nödvärnet i det senare fallet byggde på »att det rätta kräfver sin giltighet i Staten» och i sista hand på det av Palmén omhuldade begreppet »rättsidéen».'^'* Avhandlingens ålderdomliga intryck förstärks av författarens litteratururval. Självförsvaret i naturtillståndet motiveras med ett långt Cicero-citat,'*^ och bland den inhemska litteraturen finns arbeten av naturligtvis Nehrman, men även av Abrahamsson samt dissertationer för Axel Kempe (1672) och Daniel Solander (1784); den nyaste svenska litteraturen representeras av Lindblads »OmDråp och Mord» (1832; ovan 3.6.1.)."*^ Palmén kände också till den nyaste tyska straffrättsliga litteraturen, bl.a. Feuerbach, Abegg, Rofihirt, Jarcke, Tittman och Wächter, även omutnyttjandet av denna främst stannade vid en uppräkning av författarnamn.Ett modernt drag i avhandlingen är, att det sista och längsta kapitlet (s. 48-77) består av en rättsfallsavdelning med avgöranden från Åbo och Vasa hovrätter. Palmén nöjde sig dock med att trycka domstolsprotokollen utan att kommentera dessa. Knut Lagus var den första straffrättslärde i Finland. Under sin korta levnad hann han ge ut tre avhandlingar på detta område: »Om återfall i brott, I-II» (1855-1856; dedik. t. fadern-i-111-i-117 s.; 8:o), »Om dödsstraffet» (1859; 1114-121 s.; 8:o) och »Om Straffets Grund och Wäsende» (1859; 72 s.; 8:o); samtliga behandlade temata, somhörde till straffrättens allmänna läror. Knut Lagus’ doktors- och docentavhandlingar om återfall i brott har av Klami betecknats som de första moderna straffrättsliga framställningarna i Finland.'*^ Den första delen, doktorsavhandlingen, behandlade problemet i ett internationellt perspektiv. Lagus motiverade det rättsjämförande greppet med att strafflagstiftningen inte i samma grad somcivillagen var nationell, då »menniskosjälens natur», »lidelserna» och sålunda »äfven själfva brotten ... stämplas af en viss slags kosmopolitism»."^^ Han sade sig därför i den första delen behandla de kriterier, varigenombegreppet ’återfall i brott’ skilde sig från andra närbesläktade läror, »den ur sjelfva de olika rättsfilosofiska bestämningarne af begreppen brott och straff med logisk nödvändighet framgående större straffPalmén, Nödvärn, s. 1. OmPalmens avhandling, se även Klami, Oikeustaistelijat, s. 89 f. Palmén, Nödvärn, s. 2 f. ■*5 Palmén, Nödvärn, s. 3 not 1. Palmén, Nödvärn, s. 8 not 6 och s. 9 not 7. Palmén, Nödvärn, s. 9 not 7 (slutet). Klami, s. 19. Knut Lagus /, s. 1. Omdenna avhandling, se .även Klami, Oikeustaistelijat, s. 90 t.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=