5 Processrättens utveckling under perioden koncentrerade sig framför allt på frågan omdomstolsväsendets och bevisrättens förnyande, vilka man allt mera ansåg vara direkt beroende av varandra. Redan den unge 0rsted hade tagit ställning mot den legala bevisteorin och krävt en fri bevisprövning (del I, s. 339 ff.), och detta krav blev allmännare i den nordiska debatten efter år 1814. Medan det i del I även ingick avsnitt om statsrätten och den rättshistoriska forskningens utveckling, har jag ansett det ändamålsenligt att lämna dessa frågor utanför framställningen i denna del och återkomma till demi ett längre tidsperspektiv i den tredje delen. Det statsrättsliga läget var under hela 1800talet så olikartat i de nordiska länderna, att någon jämförelse rörande framställningar av positiv rätt inte är meningsfull. Den rättsfilosofiska frågan omstatens natur och ändamål med förankring i den historiska skolan väckte också de nordiska rättsvetenskapsmännens intresse, medan hela problemet blev juridiskt sett irrelevant genomden statsrättsliga positivismens genombrott från och med 1870-talet. Den kommande framställningen av den rättshistoriska forskningen under 1800-talet skall koncentrera sig på en undersökning av inflytandet från historievetenskapens allmänna utveckling, medan frågan om den eventuella receptionen av den historiska skolans historiemetafysik behandlas i det rättsteoretiska avsnittet (III 1.) redan i denna del. 2. Forskningsläget Forskningslitteraturen rörande periodens rättsvetenskap är rätt omfattande och till stora delar av rätt nytt datum, men liksomdå det är frågan om 1600och 1700-talen, har forskarna även i detta fall så gott somuteslutande koncentrerat sig på det egna landets utveckling. Den nordiska privaträttsvetenskapen under 1800-talet har i »Handbuch der Quellen und Literatur der neueren europäischen Privatrechtsgeschichte, III/4» visserligen behandlats i samma band av Ditlev Tamm, Nils Regner, Gudmund Sandvik, Berndt Godenhielm och Inger Diibeck, men redan verkets uppbyggnad har förhindrat nordiska jämförelser. En genomgång av forskningslitteraturen sker därför bäst landsvis. Återigen är den danska rättsvetenskapens utveckling bäst kartlagd. Litteraturhistoriska översikter har skrivits av Frantz Dahl i den i del I ofta nämnda festskriften till 200-årsmmnet av förordningen om ämbetsexamen (1936), medan en modernare framställning ingår i Tamms »Retsvidenskaben i Danmark» (1992).^ Framställningarna av juridiken under denna period domineras naturligen helt av 0rsted-litteraturen. Grundläggande för den moderna 0rstedforskningen är Tamms doktorsavhandling från år 1976, »Fra ’Lovkyndighed’ til ’Retsvidenskab’. Studier over betydningen af fremmed ret for Anders ** Dahl, s. 156-202 ocli 511-521; Tamm, Retsvidenskaben, s. 117-171 (Åren 1800-1870).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=