207 Litteraturen om sak- och obligationsrätten består av två större arbeten, Ekelunds »Föreläsningar öfver Panträtten» (1854; [II]+151 s.; 8:o) och Robert Montgomerys (1834-1898) professorsavhandling »Om bolagskontraktet i 1734 års lag» (1870; X+155 s.)- Ekelund hade hållit sina föreläsningar redan år 1833 utan att senare omarbeta framställningen, men enligt utgivaren Palmén »torde dess sentida utgifvande dock kunna anses tillfyllest motiveradt deraf, att Finlands juridiska litteratur ännu lemnar oändligen mycket öfrigt att önska, vid hvilket förhållande alltså äfven ett mindre bidrag till fyllande af bristen icke borde vara utan gagn och nytta».Föreläsningarna börjar med en starkt romerskrättsligt färgad inledning (s. 1-27), medan övriga kapitel behandlar Finlands gällande rätt, somju inte ändrats efter det att föreläsningarna hållits. Bokens allmänt ålderdomliga intryck förstärks av att en av de första citerade auktoriteterna är »den celebre philosophen Wo//».20 Det övriga utbudet består, förutom av de fastighetsrättsliga arbetena (se nedan 4.5.1.), av tre små dissertationer, Ekelunds oavslutade »De rei vindicatione, I» (1829; 14 s.; 4:o), Palméns »De errore contrahentiumcirca rem, qua; in obligatione versatur» (1840; 40 s.; 8:o) och W. G. Lagus’ »Strödda anmärkningar hörande till läran ombördsrätt, I-II» (1842; 16 s.; 8:o). familje- och arvsrättens område kan man, förutomWilhelm Gabriel Lagus’ bagatell »Theses juridicze de matrimoniis inter cognatos aut adfines prohibitis, I-II» (1832; 8 s.; 4:o), endast nämna Robert Lagus’ två avhandlingar »Om Oäkta Barns Rättsförhållande till Familjen. Afhandling ur den Germanska Rätten, särskildt med afseende å Sveriges Lagar» (1858; 11 + 128 s.; 8:o) och »Utkast till Revision af Läran om Naturliga Barns Rätt, från ståndpunkten af nu gällande Lagar» (1859; [II]+156 s.; 8:o), som dock hörde till de viktigaste bidragen till tidens juridiska litteratur i Finland. Den första avhandlingen är rent rättshistorisk och borde därför behandlas nedan (4.8.2.), men de båda arbetena bildar en helhet, och författaren meddelade i förordet till den första boken, att han på grund av utrymmesbrist lämnat skärskådandet av »frågan från ståndpunkten af nu gällande lagar» till den senare delen.Förordet är annars ett exempel på den för tiden typiska eklekticismen i finländsk rättsvetenskap: »den Germanska rättsskolan» med Grimm i spetsen och Gans berömdes i lika mån. Arbetets »Slutbetraktelse» är att oäkta barn behandlades väl i den germanska rätten, därför att man inte ännu ansåg dem kunna »införa osedlighetens smitta» i familjen. Först kyrkans »abstrakta sedelära» och feodalismens behov av kontroll över familjeförhållandena ledde till att de oäkta barnens ställning försämrades.22 Författaren behandlade samtliga nordiska lagEkelund, Panträtten, Förord. Ekelund, Panträtten, s. 5. Robert Lagus, s. II. Omdenna avhandling, se även Klami, s. 42. Robert Lagus, s. 122 tf.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=