RB 58

4 utanför. Även gränsdragningen mellan statsrättsliga och politiska skrifter har ofta varit svår att genomföra. Norge fick efter år 1814 och Danmark efter år 1848 en omfattande, ofta dagsaktuell litteratur, vars tillhörighet ofta måste avgöras in casu. Denna litteratur, liksom den s.k. rättskampslitteraturen mot förryskningssträvandena i Finland från slutet av 1800-talet och början av 1900talet är exempel på tidens förkärlek för politisk polemik med hjälp av juridiska argument. En juridisk utbildning var också en utmärkt merit med tanke på en politisk karriär (se I 3.). Trots att en specialisering inom rättsvetenskapen först så småningom började bli märkbar under 1800-talet, har jag i avsnitten om de cilika ländernas rättsvetenskap i mån av möjlighet genomfört en uppdelning av litteraturen i allmän rättslära, civil-, straff-, process- och statsrätt samt rättshistoria. De traditionella dissertationerna upphörde under denna period, och mera gedigna doktorsavhandlingar samt andra monografier fick en allt större betvdelse för de olika rättsområdenas utveckling. Dessa monografier behandlas därför inom de olika rättsområdena. Liksom i den första delen ägnas mera perifera rättsområden, såsomkyrko- och krigsrätten, även nu endast ett förstrött intresse. Den vetenskapshistoriska delen tar liksom i del ett i första hand upp frågor, som hör till den allmänna rättsläran. Framställningen börjar med en analys av den betydelse, som tidens modeströmning inom rättsvetenskapen, den tvska historiska skolan, hade i Norden. Inflytandet belyses ytterligare med avsnitt om rättssystematikens och rättskällelärans utveckling, i vilka jag har kunnat bygga på mina tidigare undersökningar. Den till rättskälleläran nära hörande lagtolkningsläran har behandlats i ett eget avsnitt, sominnehåller återblickar på ställningstagandena i 1700-talets litteratur. Framställningen av privaträtten inleds av ett avsnitt om statusläran samt receptionen av den nya personteorin i nordisk rättsvetenskap. Denna förändring, somsamtidigt återspeglar övergången från ståndssamhället till det liberalistiska, borgerliga samhället, har tidigare för Danmarks och Sveriges del undersökts i ett par artiklar (se nedan). Även begreppet ’juridisk person’ undergick djupgående förändringar under perioden. Vidare behandlas äganderättsbegreppets utveckling och den traditionella dominiumlärans förfall. De europeiska straffrättssystemen undergick genomgripande förändringar under 1800-talet, och redan i periodens början blev den straffrättsliga debatten livligare. Frihetsstraffet fick en central ställning i straffsystemet, och grunderna för fängelsestraffets ordnande blev en fråga, som fick även kungliga personer att ta ställning (kronprins Oscar). Medan dödsstraffet accepterades i stort sett utan undantag ännu kring sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talen (se del I, s. 319 ff.), blev motståndet mot dödsstraffet allt kraftigare i Norden redan under den här behandlade perioden, även om dess avskaffande ännu hörde framtiden till.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=