196 handlingar blev rättspraxis och administrativ praxis med rubrikerna »JustitieÄrenden» och »Administrativ Ärenden» från och med det tionde häftet ständigt återkommande, liksom »Lagstiftning» från det elfte häftet. Olivecrona recenserade Schrevelius’ civilprocess i det tolfte häftet, och senare ingick artiklar av Broomé och Thurgren, medan signaturerna »-t-», »-s-n», »-i-i-» inte kan tydas. Av dessa var »-t-» flitigast med fyra korta, främst familjerättsliga artiklar. Liksom i »Juridiskt Arkif» fyllde man ofta ut sidorna med översättningar av utländskt material. Naumanns namn är framför allt känt på grund av den av honomutgivna »Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning» (1864-1888), somvanligen gör under beteckningen »Naumanns tidskrift». I förordet till den första årgången av den nya tidskriften betecknade utgivaren den nya publikationen som en fortsättning till Schmidts med värme omtalade ’Juridiska Arkiv’. Tidskriftens »syftning» var »företrädesvis praktisk», vilket betydde, att prejudikat från »domstolar och förvaltande verk» utgjorde huvuddelen av innehållet. Enligt Naumann kunde varken »vettenskapsmannen, statsmannen eller den erfarne embetsförv^altaren, långt mindre affärsmannen, som vårdar egna eller andras angelägenheter, eller ynglingen, som vid ett läroverk bildar sig till statens tjenst», betrakta sådana prejudikat med likgiltighet (se även III 1.4.6.). Han inskärpte, att valet främst fallit på sådana prejudikat, »genom hvilka en tydning gifves åt lagrum eller stadganden, de der blifvit olika uppfattade», medan han endast undantagsvis publicerade sådana rättsfall, somväckt »stort uppseende i det allmänna». Tidskriften skulle vidare också innehålla uppsatser bl.a. ombrister i lagstiftningen. Naumanns tidskrift var en omfattande publikation; redan den första årgången bestod av 772 sidor inkl. alfabetiskt register. Innehållsöversikten i början av bandet är systematisk och uppdelad i fem huvudavdelningar: »1. Afhandlingar, kortare uppsatser, anmälanden af utkomna skrifter, notiser»; »IL Lagstiftning» (som innehöll en redogörelse för riksdagens förhandlingar 1863-1864 samt Högsta domstolens utlåtanden i lagstiftningsfrågor); »III. Lagskipning» (där rättsfallen var ordnade i enlighet med balkarna i 1734 års lag); »IV. Förvaltning» och »V. Tillämpning af Grundlagarne». En nyhet var, att Naumann inte endast publicerade rättsfall från de allmänna domstolarna, utan tog med också för\'altningspraxis och statsrättsliga avgöranden. Den första årgången innehöll sexton avhandlingar, uppsatser, recensioner och notiser, av vilka utgivaren skrivit huvudparten. Han hade dock redan i början lyckats få hjälp av ansedda rättsvetenskapsmän: Nordling skrev »Om straffmedium vid latitudinära straff» (s. 567-591), Carlén kommenterade den nya strafflagens andra kapitel (s. 591—613) och Olivecrona recenserade i tre Naumann, NaumT 1 (1864), s. III ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=