193 dåvarande Juris-Studiosus»; alltså innan Schlyters och Nordströms arbeten hade utkommit. Till den ekonomiska rättens historia kan man hänföra Rydins avhandling »Bidrag till den Svenska Skogs-Lagstiftningens Historia» (1853; 71 s.; 8:o), som i tre perioder behandlar lagstiftningens utveckling åren 1647-1824. Till samma rättsområde hör Hamiltons »OmÄgofrid efter svensk lag» (1859; 56 s.; 8:o), som inleds med ett exempel på tidens ’juridiska symbolism’. Författaren karakteriserade nämligen förhållandet mellan jordbruket och »förädlingsnäringarne» på följande sätt: »Ju innerligare och lifligare vexelverkan dem emellan är, dess härligare frodas vexten, - medan roten i allt vidsträcktare förgreningar söker näring på djupet, stiga grenar och blommor allt kraftigare mot höjden. Så fortgå ock städse förädlingsnäringarne i sambredd med jordbruket och detta åter hand i hand med de förra...». Avhandlingen innehåller också ett par i akademiska arbeten sällsynta hänvisningar till Hosts »Lov og Ret for Herrema:nd og Bönder» och Rolfsens »Almindelig Huusret».*58 _ Bergfalk hade tidigare behandlat kameralrättens historia i en dissertationsserie »Om Svenska jordens Beskattning, till och med början af 17:de Århundradet, I-V» (1832; 78 s.; 4:o). En till omfånget mindre, men värdefull rättshistorisk monografi är historikern Carl Gustaf Styffes »Framställning af de så kallade grundregalernas uppkomst och tillämpning i Sverige intill slutet af sextonde århundradet, med anledning af den uppdiktade berättelsen om ett riksdagsbeslut på Helgeandsholmen år 1282» (1864; 103 s. inkl. bilagor; 8:o), ett arbete som byggde på författarens inträdesföredrag i Kongl. Vitterhets Historic och Antiqvitets Akademien år 1860. Till statsrättshistorien hör Olof Wingqvists ofullbordade riksdagshistoria, vars färdiga delar gavs ut efter författarens död med titeln »OmSvenska representationcn i äldre tider, till och med riksdagen år 1617» (1863; [IIJ+218 s.; 8.o). Rättens världshistoria intresserade lika litet svenskarna som de övriga nordborna. Det enda arbetet på detta område är Lundells dissertationsserie »Om Åkcrlagar, I—IV» (1841; 85 s.; 8:o). Lundell behandlade efter en inledning jordfördelningsfrågan under antiken i Indien, Egypten, Palestina, Grekland och Rom. I inledningen visade han, att han hade bekantat sig med sin tids politiska ideologier, kapitalismen och socialismen, och skarpsynt iakttagit bådas brister och faror. Han talade om »privategendomens mörka sida, den egoistiska princip, som för densamma tycks ligga till grund, dess brist på ett rent sedligt element, det stora antal brott, som flyter ur denna källa».En övergång till '-■’7 Naumann, Edsöret, s. 1 not Hamiltoyi, s. 1 och 12, noter. Lundell I, s. 3. IfiS
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=