191 är arbetet berömvärt, och det har av Almquist betecknats somett för sin tid utmärkt lärdomsprov av sällsynt hög kvalitet.Arbetet är indelat i perioderna 1593-1614, 1614-1660, 1660-1680 och 1680-1736. Periodiseringen följer alltså den politiska historien med undantag av att Rättegångsordinantian och Svea hovrätts grundande får utgöra gränsåret mellan den första och andra perioden. Olivecronas hektograferade »Föreläsningar uti Sveriges Yttre Rätts-historia» (1863; 398+VII s.)'5° var den första fullständiga framställningen av de svenska rättskällornas historia. Efter en vidlyftig inledning (s. 3-82) med intressanta synpunkter på bl.a. de rättshistoriska skolorna (se III 1.2.1.) framställs rättskällornas utveckling enligt en kronologisk indelning. Den äldsta tiden framtill början av 1200-talet framställs endast kortfattat (s. 83-95), men Olivecrona betraktade ännu Oden som en historisk person, som med sina svear »synes haft sin äldsta offerplats i Håbo Härad, hvarest Forn-Sigtuna låg».*5i Den svenska rättshistoriska litteraturen berikades tidigt genomatt Schlyter lät trycka en del av sina föreläsningar. Han gav först ut »Om Laghistoriens Studium, och dess förhållande till rättsvetenskapens öfriga delar» (1835; 36 s.; 8:o), somenligt titelbladet utgjordes av en inledning till föreläsningar, hållna i Uppsala vårterminen 1835. Denna korta programskrift var i sin helhet ett angrepp på rationalismen och, trots vissa förbehåll, en plädering för den historiska skolans syn på rätten (III 1.2.1.-2.). Samma år som inledningen kom också »Om Sveriges äldsta indelning i landskap, och landskapslagarnes upkomst» (72 s.; 8:o) ut med tillägget på titelbladet »Ett capitel ur föreläsningarne öfver Sveriges laghistoria». »Juridiska Afhandlingar, I» (1836; [II]+237 s.; 8:o) var också en samling föreläsningar »öfver Sveriges laghistoria» och bestod av »I. Om Konungaval, Eriksgata, Kröning och Kungliga rättigheter, enligt Sveriges gamla lagar» (s. 1-54), »II. Utkast till Edsörelagarnas historia» (s. 55-139), »III. Stycken, hörande till läran om äktenskapet, enligt Sveriges äldre och nyare lagar» (s. 140-208) och »IV. Anmärkningar angående det forna förhållandet emellan domare och nämnd» (s. 209-237). I den tredje föreläsningen gick Schlyter helt i den historiska skolans efterföljd över till att behandla gällande rätt och vädrade i reaktionär anda sina tvivel mot jämlikhetssträvandena i 1826 års civillagförslag. Av den sparsamt citerade litteraturen kan nämnas Schlegels avhandling ommorgongåva (del I, s. 214).'5Almquist, s. 52. Enligt en blvertsanteckning på insidan av pärmen i exemplaret i Kungliga biblioteket skall föreläsningarna ha hållits »under de första åren af 1860-talet». Terminus ante quern är år 1863, då Magnus Erikssons landslag omtalas som aldrig utkommen i tryck på svenska, se Oliveaona, Rättshistoria, s. 265. Olivecrona, Rättshistoria, s. 86. Schlyter I, s. 20\.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=