189 més »Om Svenska allmänna FattigVcårdslagstiftningen» (1856; 124 s.; 8:o) genom författarens påstående, att den samtida klassen av människor, »som man nämner proletärer, ådragit sig uppmärksamhet från de mera tänkande, från dem som äro i stånd att kasta sin blick något längre än på stundens och dagens enstaka företeelser, och derifrån sluta sig till de ur dem nödvändigt, förr eller sednare, härflytande följder».Enligt Broomé var det för fattigvården en viktig uppgift bland andra att »bevara och respektera eganderätten, som i främsta rummet sväfvar i fara», men han ansåg inte, att näringsfriheten och den fria konkurrensen, »på visst sätt ett barn af revolutionen», eller det liberala systemet med frivillig fattigvård var lämpliga eller tillräckliga botemedel mot pauperismen. 140 3.10. Rättshistoria Den romerska rätten väckte ringa intresse bland svenska rättsvetenskapsmän, och varken i Uppsala eller Lund hade man sedan 1730-talet hållit offentliga föreläsningar i ämnet.'"*' Collin och Schlyter meddelade år 1829, att den romerska rätten var nästan helt obekant i Sverige, men att det tröstlösa läget ändå var något bättre i Lund än i Uppsala.''*^ Läroböckerna i romersk rätt inskränker sig betecknande nog till Schrevelius’ »Juridisk Chrestomatie till begagnande vid Föreläsningar» (1855; 190 s.; 8:o), som är en samling citat ur Corpus luris Civilis grupperade under olika svenskspråkiga rubriker. Schrevelius svarade även i övrigt för största delen av tidens romerskrättsliga produktion i vidsträckt bemärkelse genomdissertationsserien »De vi juris Romani in jus Svecanum, I-IV» (1824-1825; 32 s.; 4:o), ett arbete, som till ämnesval, behandlingsätt och omfång påminner om 1700-talets motsvarande alster, även om litteratururvalet var fullt modernt och innehöll bl.a. Grimm, Savignys »Geschichte des Römischen Rechts im Mittelalter» samt, förvånande nog, en år 1823 i Abo tryckt dissertation av Wilhelm Gabriel Lagus (se nedan 4.8.2.). En i praktiken romerskrättslig monografi från slutet av perioden är Landtmansons »Studier i Arfsrättens Historia. 1. De gamla Folkens Arfsrätt» (Uppsala Universitets Årsskrift 1869; IV+ 63 s.), somefter ett kort kapitel om»Arfsrätten i Orienten och Grekland» (s. 1-9) uteslutande behandlar romersk arvsrätt. 143 Medan det rättshistoriska intresset vid universiteten i första hand kom till uttryck i mer eller mindre välgjorda inledningar till rättsdogmatiska dissertatioBroomé, s. 1. Broomé, s. 2 f. och 12 ff. Olivccrona, Undervisningen, s. 11 f. och 17. Collin - Schlyter, Kritische Zeitschrift, s. 433 t. Schrevelius, De vi, s. 2 not 1 och s. 3. Författaren noterade samtidigt det ringa intresset för romersk rätt i Sverige. 140
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=