187 (s. 1-13) framställer på traditionellt sätt det behandlade rättsområdets begrepp, systematik, källor och litteratur. Theodor Rabenius ansåg förvaltningsrätten vara endast »en formell och yttre» enhet, som dock kunde »motsvaras af en materiell och inre».'^"^ Verkets första del behandlade först »de särskilda organer, genom hvilka förvaltningen verkar, deras sammansättning och särskilda verkningskretsar, derefter det rättsliga förhållandet emellan Staten och de medborgare, hvilka såsom dess organer fungera». Författaren framställde dessutom »reglorna för Riksdagens och Kommunernas förvaltning», även om detta hade »försvårat bestämmandet af förvaltningsrättens begrepp», och egentligen borde ha utelämnats, »om icke fullständighet vida mera än strängt vetenskaplig uppställning varit arbetets ändamål». Efter att ha behandlat förvaltningsorganisationen och tjänstemannarätten i den första delen tog Rabenius upp förvaltningens förhållande till de enskilda medborgarna i den andra delen, som innehåller avdelningarna III-VII. Den inledande tredje avdelningen, »Rättstillståndets upprätthållande», består av styckena »Åtgärder för bestämmande av rättigheter», »... för skyddande av rättigheter» och »Verkställande af straff». Avd. IV. »Omsorgen om medborgames fysiska personlighet» tar upp »Omsorgen om medborgarnas lif och helsa» samt »Åtgärder till uppfyllande af medborgarnes oundgängligaste behof», dvs. fattigvården. Den femte avdelningen, »Omsorgen om medborgames ekonomiska förkofran», består av »Urproduktionen», »Förädlingsnäringen», »Handeln», »Sjöfarten», »Befordring af utvandrare», »Åtgärder för befrämjande af beqvämlighet och säkerhet i handel och rörelse», »Kreditanstalterna, Kommunikationsanstalterna» och »Åtgärder för beredande af ordning och säkerhet för trafiken». Avd. VI. »Omsorgen om medborgarnes andliga personlighet» delas i »Omsorgen om religionen», »om sedligheten», »omförståndsbildningen» och »omden estetiska bildningen», och bandet avslutas av »Den officiela Statistiken». Trots att den egentliga polisrätten behandlas kortfattat, motsvarar delen, med undantag av det sista avsnittet, klart innehållet i Schnitlers samtida framställning av politirätten i Norge (ovan 2.8.). Den tredje delen om finanserna utgjorde enligt författarens förord »en naturlig afslutning» på en framställning av förvaltningsrätten. Åven denna gång nämnde han sin fars produktion och dessutomLinde somsina viktigaste föregångare. Det tredje bandet bestod av den åttonde avdelningen, »Upptagandet och användningen af de för förvaltningens gång nödiga medel», somdelades i underavdelningarna, den mycket omfattande »Statens hushållning» samt »Kommunernas hushållning», somnärmast var ett bihang på slutet. Delavsnittet omstatens hushållning behandlar »Statens egendom», »Statsinkomsterna», Th. Rabenius I, Förord. Th. Rabenius I, Förord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=