185 till huvuddelen (s. 1-247) av en historisk framställning, eftersom »de för föreningen gällande rättsnormerna svårligen kunna rätt fattas utan kännedomom det sätt, hvarpå och de förhållanden, under hvilka de kommit till stånd». I den senare delen, som behandlade gällande rätt, hade författaren för Norges del främst använt sig av Stängs arbete (se ovan 2.7.).Unionskrisenvar ännu inte akut, och Rydin bemödade sig om en objektiv framställning; han ansåg bl.a., att man av Kielfredens bestämmelser inte kunde härleda någon statsrättslig skyldighet för norrmännen att underkasta sig svenskarna, somendast hade fått rätt att bemäktiga sig Norge utan andra makters inblandning.'-^ Ett annat omfångsrikt arbete av Rydin, »OmYttrandefrihet och Tryckfrihet. Försök till belysning af Svenska Press-Lagstiftningen» (1859; 332 s.; 8;o), komut på Lars Johan Hiertas förlag. Boken bestod av huvudavdelningarna »Om yttrandefrihet i allmänhet» (s. 2-68) och »Om tryckfrihet» (s. 69-329), och framställningen bär prägel av att författaren ansåg »kännedom ej mindre af de i andra kulturländer hyllade lagstiftningsgrundsatser än af vår egen lagstiftnings historiska utveckling» vara ett väsentligt villkor för bedömandet av gällande tryckfrihetslagstiftning i Sverige.Rydins korta monografi »Några anmärkningar om Konungens rätt att göra nåd samt dess förhållande till dispensations- och restitutions-rätten» (Uppsala Universitets Årsskrift 1861; 34 s.) var försedd med uppgiften »Ur föreläsningar i Svensk Statsrätt», vilka föreläsaren skulle komma att delvis ge ut på 1870-talet. Broomés konservativa inställning framskymtar också i »Framställning af Svenska Lagstiftningen angående Statsreligion och Religionsfrihet» (1861; 176 s.; 8:o), i vilken författaren återigen med Förenta Staterna somvarnande exempel motsatte sig en oinskränkt frihet på detta område.*-'' Också på statsrättens område såg många reformplaner dagens ljus, och även privatpersoner kunde skriva omfattande lagförslag. J. A. Lindströms »Förslag till Sveriges Rikes Grund-lagar» (1857; 31 s.; 8:o) består främst av en lagtext, men framställningen är intressant därför, att »Norriges Rikes Grundlag blifvit rådfrågad, och till och med i flera delar ordagrant efterföljd» vid utarbetandet av texten.'-*^ De förväntningar, som eventuellt väcktes av titeln till Naumanns anonyma »Populära anteckningar i allmän statsrätt. Af en folkets vän» (1868-1870; 258 s.; 8:o), infriades inte av det strikt vetenskapliga innehållet. Boken, ett särtryck ur författarens tidskrift, är emellertid periodens enda nordiska arbete i allmän Rydin, Föreningen, Förord. Rydin, Föreningen, s. 46 tf. Se även Nyni^tn, s. 168. Rydin, Förord. Broomé, St.itsreligion, s. 1 ft. Lindström, Till läsaren. 127 12X
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=