183 3.8. Statsrätten Den gällande statsrätten undergick en genomgripande förändring efter 1809 års revolution, då de gustavianska grundlagarna ersattes av 1809 års Regeringsform (RF), som med förändringar förblev i kraft fram till 1970-talet. Det är därför inte förvånande, att Paulsen kunde tala omden blomstrande statsrättslitteraturen, eftersom den nya rätten krävde tolkningar. Periodens viktigaste statsrättsliga reformvar avskaffandet av ståndsriksdagen och införandet av ett tvåkammarsystemår 1866. Trots Paulsens beröm är den tidigaste statsrättsliga litteraturen efter år 1809 mycket brokig och föga rättsvetenskaplig. Kommentarer till den nya RF började visserligen snart utkomma; t.ex. Axel G. I. Silverstolpes anonyma »Försök till utveckling af grunderna för Svenska Regerings-Sättet» (1812; [IIJ+ 111 s.; 8:o) gick närmast ut på att undersöka, omRF var förenlig med läran om samhällsfördraget. Prosten, greve Fr. Bog. v. Schwerins skrift »Omriksdagar i allmänhet, samt om några nästa riksdag förekommande ämnen» (1822; 126 s. +inneh.; 8:o) är anmärkningsvärd endast därför, att författaren ansåg det befogat att skicka manuskriptet till ständernas tryckfrihetskommitté för utlåtande och lät trycka arbetet först sedan kommittén konstaterat, att boken inte kunde leda till tryckfrihetsåtal.'-° Läkaren och politikern Per Gustaf Cederschjölds »Försök at bringa Sweriges Grundlagar i System» (1828; XXV+182 s.; 8:o) är ett anspråkslöst arbete, möjligen på grund av det på titelbladet angivna syftet: »... til hjelpreda för Riksdagsmän». Paulsen berömde visserligen författaren för dennes »Begeisterung» för Sveriges regeringssätt, men påpekade också i sin kritiska recension, att Cederschjöld saknade förmåga till en lugn och allsidig värdering av de förhållanden, som inverkade på olika konstitutioners uppkomst.Redan Cederschjölds långa förord (s. XIII-XXV) gör ett mycket ålderdomligt intryck. Naturrättsliga spekulationer omstatens ursprung och den naturliga friheten var visserligen vanliga i nordisk litteratur ännu på 1820-talet. Däremot är det mera anmärkningsvärt, att författarens idéer omrättssystematikens krav är klart influerade av wolffianismen (se III 1.3.). - Löwenhjelms »Försök till en kritisk undersökning af vissa delar utaf 1809 års Grundlag» (190 s.) är ett snarare politiskt än rättsvetenskapligt arbete och ger i första hand uttryck för författarens konservativa grundsyn. Bring gav år 1834 ut en liten, populärt betonad skrift i statslära »Om Stat, Statsförfattning och Representation, med afseende på Sverige; en skrift för den större swenska Allmänheten» ([IV]+121 s.; 8:o). I verkets förord meddelade V. Schzi'erin, s. [I] f. Paulsen III, s. 176.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=