182 beten, såsom Bang og Larsen» och Lindblads »Läran om Bevisning», men Olivecrona kunde ändå inte rekommendera boken som en lärobokd 3.7.3. Konkurs och utsökning Konkurslagen 13.7.1818 och den nästan likalydande konkurslagen 12.3.1830 blev snabbt föråldrade, och då man dessutom ville närma stadgandena till utländska lagstiftningar, tillsatte man år 1852 en kommitté för förberedandet av en ny lag. Sedan förslaget avstyrkts av Högsta domstolen, tillsatte regeringen år 1858 en ny kommitté, vars förslag utan inhämtande av Högsta domstolens utlåtande godkändes i riksdagen på grund av en enskild motion och stadfästes av regeringen år 1862.^*^ Detta är bakgrunden till det något ovanliga steget av en ledamot av Högsta domstolen, justitierådet Claes E. Giinther, att ge ut »ett uttryck af utgifvarens enskilda tankar», »Om det nyaste förslaget till Konkurslag» (1860; 128 s.-t-bilaga: Komiterades Förslag till Konkurs-Lag; 8:o). Giinther uttryckte sin förvåning »öfver det ytliga sätt, hvarpå denna vigtiga och svårlösta fråga vid innevarande Riksdag blifvit behandlad», och ansåg sin skrift behövlig, då han som ledamot av domstolen varit tvungen att granska lagförslaget.”^ Landtmansons »Om Concursbo, Dess Begrepp, Uppkomst och Omfattning» (Uppsala Universitets Årsskrift 1866; 74 s.) hörde till de första konkursrättsliga skrifterna efter antagandet av den nya konkurslagen 18.9.1862, men en tolkare av den nya lagen hade mycket litet att hämta i arbetet. Landtmanson utnyttjade sig som vanligt av de traditionella stöttepelarna romersk rätt, modern utländsk lagstiftning och svensk rättshistoria, så att han först på slutet i korthet behandlade »Den nu gällande Svenska lagstiftningen» (s. 62-74). Utsökningsrättsliga arbeten saknas nästan helt; ett undantag är Delidéns »Juris in patria exsecutici lineamenta, I-II» (1838; 53 s.; 8:o). 3.7.4. Straffprocessen Någon allmän översikt över straffprocessrätten kom inte ut, men däremot finns det några monografier från detta område. Någon juridisk debatt om införandet av jurysystemet kan inte iakttas, och de svenska häradsrätternas nämnd svarade ju sedan gammalt för ett folkligt inslag i rättsskipningen. Hultgrens »Omförfarandet inför rätta i brottmål vid underdomstolarne i Sverige, Norge och Danmark» (1869; 32 s.; 8:o), somkomut i serien »Skrifter utgifna af Nordiska Nationalföreningen», är en rent refererande rättsjämförelse. Olivecrona, SvJFT 12 (1856), s. 108 f. Se även Almquist, s. 51. Se Landtmanson, Concursbo, s. 54 ff. Giinther, s. 2>. 118
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=