180 Delidéns lilla arbete »Rättegångssättet i Sverige» (1842; [II]+115 s.; 8:o; 2. uppl. 1844) var enligt titelbladet »framstäldt till vägledning för demsomstudera Lagfarenheten och för den nybörjande praktiske Juristen». Författaren betonade ytterligare i förordet, att boken var ett praktiskt arbete, somsyftade till att fylla behovet av »en enkel och lättfattlig anvisning vid process-formernas inhämtande», medan »process-rättens theori eller Rättegångs-läran» hade lämnats åsido. Lindblads elev Johan Christian Kreiiger hade varit respondent för den ovan nämnda dissertationen om indicier, »De probatione, I» (1842). Hans »Om Indirect Bevisning» (1861; [II]-1-144 s.; 8:o) är ett ovanligt arbete på grund av det starka engelska och franska inslaget i litteraturen, även om författaren också ofta hänvisade till tysk rätt och den nästan obligatoriske Mittermaier. Dansk litteratur representeras av Orsteds avhandling i första delen av »Eunomia», Larsens samlade skrifter, bd. III och Halls dissertation.Kreiiger var starkt kritisk mot den i Sverige gällande legala bevisteorin (se III 4.). Nordlings »Om Remedia Juris enligt Svensk Lag» (Uppsala Universitets Årsskrift 1863; 53 s.; 2. uppl. 1877) är ett för tiden ovanligt arbete genom att det i enlighet med rubriken verkligen endast behandlar svensk rätt. Broomés inbjudningsskrift »Några anmärkningar om den Svenske Domarens inamovibilitet» (Acta Universitatis Lundensis 1869; 19 s.) innehåller liksom författarens övriga skrifter uttryck för ett starkt men kritiskt intresse för Förenta Staternas rättsordning. I detta fall var det det amerikanska systemet att välja domare och tjänstemän som hade väckt Broomés motvilja: systemet var så beskaffat, »att den offentliga moralen deraf på det djupaste kränkes». 111 3.7.2. Civilprocessen Schrevelius skrev även en »Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande Civil-Process» (1853; förord, IX-t-592 s. inkl. register; 8:o), som han ansåg vara en fortsättning till civilrättsframställningen, »eller om man så vill, såsom ett Bihang dertill». Rättsinstitut såsom inteckning och konkurs visade, att man inte helt och hållet kunde skilja mellan civilprocessrätten och civilrätten, som i vidsträckt bemärkelse omfattade också den förstnämnda."- Boken består av en inledning och två huvuddelar »Ordinär Civilprocess» och »Extraordinär Civilprocess». Inledningen är en mycket kortfattad civilprocessrättens allmänna del med kapitlen »Om Process och Processrätt i allmänhet» (s. 1-24) och »Svenska Civilprocessens källor. Litteratur och Hielpmedel» (s. 25-34). Den ordinära civilprocessen består av kapitlen: I »Svenska Civildomstolarnas Jurisdiction och Organisation» (s. 35-66), II »Civildomstolarnas competens» Kreiiger, s. 34, 78 och 130. Broomé, Anmärkningar, s. 17. "- Schrevelius, Civil-Process, Förord. 110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=