174 Frågan omdödsstraffets berättigande hade dock redan nästan tre årtionden tidigare tagits upp till debatt i periodens märkligaste reformskrift på straffrättens område, kronprins Oscars »Om Straff och Straff-anstalter» (1840; [VI]+170 s.; 8:o; 2. uppl. samma år). Arbetet, den s.k. »Gula boken», komut anonymt, men författarens identitet blev snabbt känd. Skriften propagerade framför allt för straffanstalternas förbättring med hänvisning till att Mittermaier, »en af Tysklands mest ansedde nu lefvande jurister», ansett denna fråga vara den viktigaste vid en reformav strafflagstiftningen.^^ Redan bokens disposition visar, att författaren var en anhängare av förbättringstanken: kap. 1. »Om Straff» (s. 1-27), 2. »Förbättringssystemets uppkomst och utveckling» (s. 28-43), 3. »Jemförelse emellan de Auburnska och Philadelphiska Penitentiär-Systemerna» (s. 44-76), 4. »Om Penitentiär-systemets tillämpning i Sverige» (s. 77-141), 5. »Återblick» (s. 142-150), »Förklaringar öfver Plancherna» (s. 151-154) och »Kostnads-beräkningar» (s. 155-156). Boken innehöll alltså konkreta planer på en reformi Sverige. Författaren hade en klar uppfattning om brottslighetens sociala orsaker, då enligt honom »brottslighet och moralisk förnedring vanligen uppväxa i råhetens och fattigdomens spår». Somförebyggande medel tänkte sig författaren dels »en mera utsträckt religiös och intelektuell bildning», men dels också »en upplyst omsorg, att för arbetsföra behövande ... bereda utvägar till arbete och förmånlig sysselsättning». Man hade börjat inse, att straffen skulle syfta till brottslingens »omvändelse och bättring» och att de därför inte fick vara förnedrande, utan måste vara varnande och förbättrande. Oscar betonade, att hans förslag inte fick »förblandas med den falska filantropin», utan att de tvärtomsyftade till »att gifva lagen en större helgd och straffet en förökad verkan, medelst deras stödjande på förnuft och rättvisa». Även omOscar själv skrev »OmStraff och Straff-anstalter», var han naturligtvis i hög grad beroende av tidigare skrifter i ämnet. Marie Hafström har kunnat påvisa, att Oscar hämtade dispositionen, fakta och citat från det andra bandet »Verbrechen und Strafen» av den tyske kriminalisten och läkaren Nicolaus Heinrichs Julius’ arbete »Nordamerikas sittliche Zustände» (1839).*i Förfarandet kan dock inte betecknas som ett plagiat, vilket visas av att Julius själv skrev en inledning och kommentar till den tyska översättningen av Oscars bok.^- Uppgifterna omförhållandena i Sverige var hämtade ur promemorior skrivna av Clas Livijn, somår 1835 blivit ordförande för Styrelsen för rikets fängelser och arbetsinrättningar.^^ »Gula bokens» stora genomslagskraft 80 Oscar, s. VI. Ombokens disposition och innehåll, se närmare Hafström, s. 264 tf. Osc^r, s. IVf. Hafström, s. 273 ff. och 282 ff. Se Hafström, s. 273. Hafström, s. 276 ff. och 294 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=