173 0rsteds monografi omstöld från år 1809 (»otvifvelaktigt den bästa skrift öfver Tjufnadsbrott, somhittills utkommit») och Algreen-Ussings kriminalrätt/^ Av avhandlingarna från 1860-talet kan man framhålla Humblas »Inledning till Läran om stöld och snatteri, enligt Kongl. Förordningen af den 4 Maji 1855» (1862; [II]+150 s. +inneh.; 8:o). De två inledande kapitlen (s. 1-35) behandlar äldre rätt och de ändringar som den nya förordningen medförde, medan resten av boken ägnas åt utmätandet av straff enligt det nya latitudsystemet. Enligt Humbla var förordningen »oaktadt sina stora förtjänster» svår att rätt förstå och tillämpa, och den kunde med »sina relativt obestämda straff, sina straffmätnings- och skärpningsgrunder, sina ordinära och extraordinära strafflatituder ... liknas vid en labyrint, der vandraren lätt går vilse». Bland omkring halvdussinet källor är Humblas egen avhandling om obestämda strafflagar naturligtvis viktig; dessutomhänvisade han till Knut Lagus’ avhandling omåterfall i brott (4.6.) och Algreen-Ussings kriminalrätt (1.6.). Latitudsystemets problemtogs ånyo upp av L. Annerstedt i »OmStraffmätning» (Uppsala Universitets Årsskrift 1869; 74 s.). 77 _ 3.6.2. Reformskrifter Även i Sverige behandlade en stor del av den straffrättsliga litteraturen behovet av och principerna för reformer i lagstiftningen i synnerhet rörande straffsystemet. Frågan omdödsstraffets berättigande väckte allmän uppmärksamhet (se III 3.2.). 1860-talets och kanske hela periodens internationellt mest uppmärksammade nordiska rättsvetenskapliga arbete var Olivecronas »OmDödsstraffet» (1866; [IV] +XIV+158 s.; ny utvidgad uppl. 1892) med dedikation till Mittermaier. Olivecrona var den auktoritativaste motståndaren till dödsstraffet i Norden. I likhet med sin stora förebild nöjde han sig inte med teoretiska argument mot dödsstraffet, utan byggde sin framställning på noggrant statistiskt material, bl.a. framställde han i tabeller alla avrättningar i Sverige sedan år 1749 (s. 51-100). Debatten om dödsstraffet var som häftigast år 1868 och resulterade även i några mera rättsvetenskapligt betonade småskrifter. J. N. Cramér, som redan år 1847 givit ut ett föredrag »OmDödsstraff och Fångvård» återkom till frågan i »Om Dödsstraffet. Ett utkast» (23 s.; 8:o). C. A. S. Ridderstads anonyma »Dödsstraffet ur rättslig synpunkt betraktadt» (14 s.; 8:o) är en högstämd, filosofisk text, som inte motsvarar rubrikens ’rättslig’. Dessutompublicerades talrika artiklar och recensioner i Naumanns tidskrift, av vilka i synnerhet kan nämnas en av signaturen »-r-» insänd artikel »Några ord om straffets grund och ändamål samt omdödsstraffet» (NaumT 5, 1868, s. 553-573). Olivca-ona, Kännetecken, s. 9 not 2. Humbla, Stöld, Förord. Humbla, Stöld, s. 66 f. och s. 72 not 5.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=