Inledning 1. Disposition och avgränsning Det andra bandet av den nordiska rättsvetenskapens historia behandlar perioden 1815-1870, dvs. tiden från Napoleons fall till det tysk-franska kriget och det tyska kejsardömets grundande. Det vore dock långsökt och föga relevant att använda dessa milstolpar i europeisk politisk historia för periodiseringen av den nordiska rättsvetenskapens utveckling, och de här valda årtalen kräver därför en närmare motivering. Då det är fråga ombegynnelsetidpunkten, hänvisar jag dock till det sagda i band I (s. 2 f.); valet av slutpunkt bör däremot här förklaras. Jag är medveten omdet delvis godtyckliga vid valet av årsskiftet 1870-1871 somen gränslinje mellan del två och del tre och vill betona, att det också i detta fall rör sig omen längre övergång från början av 1860-talet till slutet av 1870talet. Övergången visade sig för det första i att utgivningen av juridisk litteratur ökade kraftigt från 1860-talet, samtidigt som det i rättsvetenskapen, i synnerhet inomcivilrätten, skedde en generationsväxling, somofta kan förläggas just kring år 1870. Anton Martin Schweigaards död år 1870 öppnade i Norge vägen för ett större tyskt inflytande inom rättsvetenskapen. I Danmark utkom de sista av 0rsted direkt influerade arbetena på 1860-talet, och Andreas Aagesens tal på reformationsfesten vid Köpenhamns universitet år 1871,' liksom Robert Montgomerys installationsföreläsning vid Helsingfors universitet tidigare samma år- visade en ny öppenhet för den konstruktiva riktningen och den romerska rättens, dvs. den tyska pandekträttens allmängiltighet. Även inom svensk rättsvetenskap förstärktes beroendet av pandekträtten vid samma tid.^ Det, som man ofta har ansett, starkt ökande tyska inflytandet kring början av 1870-talet har ibland betecknats med namnet »Die Bekehrung zumGermanismus».'* I själva verket var beroendet av tysk rättsvetenskap i Norden helt uppenbart genom hela 1800-talet, och det fenomen, som blir märkbart åren kring 1870, kunde mera adekvat förses med beteckningen »Die Bekehrung ' UtR 1871, s. 1057-1067. - Föreläsningen tryckt i Björne, Suomalaista oikeustiedettä Caloniuksesta Zittingiin (Finländsk rättsvetenskap från Calonius till Zitting), I, Turku 1981, s. 24-36. Almquist, s. 58 ff.; Snndcll, s. 37 ff. Aven Tamm, Retsvidenskaben, s. 174, drar en gräns vid år 1870, då rättsvetenskapen mottog så många nya impulser på 1870-talet, även omman inte kan tala om »et egentligt skel i retsvidenskabens historic omkring 1870». ■* Se t.ex. Sandvik, s. 194.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=