169 3.5.2. Kameral- och finansrätten Lars Georg Rabenius’ »Lärobok i Svenska Kameral-Lagfarenheten, I-II» (1825; dedik. +VII+256+258 s.; 2 tabeller, register; 8:o; 2. uppl. 1832; X+502 s. + tab. o. reg.), av författaren på titelbladet betecknad somett »försök», hör till tidens bästa juridiska arbeten i Sverige. Författaren hänvisade till att det överhuvudtaget saknades en lärobok i ämnet och att Botins framställning (del I, s. 90 f.) blivit föråldrad och att arbetet dessutom blivit »mera sällsynt och föga tillgängeligt», medan Nyströms arbete (del I, s. 91), »ehuru klanderlöst, icke [var] af lika förtjenst med Hans Företrädares».Denförsta delen omfattade en kort inledning (s. 3-10) och de två första böckerna »Allmänna Kameral Väsendet angående Ämnen» (s. 12-61) och »OmSvenska Jordlägenheter i synnerhet på Landet» (s. 63-256), medan den andra delen bestod av den tredje boken »OmKronans Inkomster, Räntor och Besvär, Debitering, Uppbörd, Redogörelse samt Stats-Werket». Enligt Almquist var Rabenius’ kameralrätt »för sin tid förtjänstfull» och anlitades, ehuru föråldrad, någon gång av forskare ännu på 1900-talet. Lindes »Försök till en systematisk framställning af svenska kameral-lagfarenheten» (1852; X+293 s.; 8.o) behandlade de offentligrättsliga delarna av den ekonomiska rätten, dvs. finanslagfarenheten eller framställningen av »en stats positiva lagar omskatteväsendet», med vilka begrepp författaren förtydligade kameralrättens innehåll.^' Boken var avsedd att tillsammans med ekonomilagfarenheten utgöra »ett sammanhängande helt»,^’- och den är till sin disposition liknande som den första delen. Boken innehåller kapitlen 1. »Om kamerala embetsverk samt embets- och tjenstemän», 2. »Omskatterna», 3. »Omfinansverket», 4. »Omde till beskattningen hörande förrättningar», 5. »Omdebitering och uppbörd», 6. »Omredovisning», 7. »Omförbrytelser i kanieralärender» och 8. »Omrättegång». Lundells avhandling »OmSvenska Allmogens Dagsverksskyldighet, I» (1842; IV+59 s.; 8:o) kan hänföras till kameralrätten. Författaren delade in dagsverksskyldigheten i den allmänna (dvs. för kronan), i den kommunala och i den privata avtalsenliga, och han behandlade främst den allmänna dagsverksskyldigheten. Carl Axel Juels avhandling »OmMantalspenningarne. 1. Qvarntullens beviljande 1625, I-II» (1844; 56 s.; 8:o) visar, att även kameralrättsliga problem L. G. Rabenius /, s. I t. Almquist, s. 43. Collin och Schlyter, Kritische Zeitschrift, s. 426, ansåg däremot, att Rabenius’ arbete var värdefullt endast därför, att det var det enda i sitt slag i Sverige. '’■ Linde, Kameral-lagfarenhet, s. 1. Linde, Kameral-lagfarenhet, Förord. Lundell, s. I ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=