168 litteraturen innehöll så många omfattande arbeten omdetta rättsområde. Först under den senare delen av 1800-talet uppstod förvaltningsrätten och finansrätten, vilka nu entydigt hänfördes till den offentliga rätten. 3.5.1. Den ekonomiska rätten Linde behandlade hela den ekonomiska rätten, såväl den privata som den offentliga, i ett år 1852 utkommet tvådelat arbete, vars första del hade titeln »Försök till en systematisk framställning af svenska ekonomi-lagfarenheten» (XI+551 s.; 8:o; 2. omarb. uppl. »Systematisk framställning...» 1868). Författaren påpekade, att hans tvådelade arbete, som var användbart dels som »en kortfattad läro- eller repetitionskurs för dem, somvid åtskilliga tillämpningsläroverk behöfva inhemta det viktigaste af våra ekonomiska stadganden», dels tillsammans med den i petit tryckta texten som en handbok och en lärobok av större omfång, saknade föregångare. Enligt Lindevar benämningen »ekonomilagfarenhet» »något ovanlig» eller »föga begagnad», då man i allmänhet hade hänfört rättsområdets stadganden dels till kamerallagfarenheten och dels till sådana speciella delar som bergslagfarenheten, sjölagen osv. Författaren använde själv »begreppet ’kameral’ såsom närmast rörande skatterna och kronans öfriga inkomster, hvaremot till begreppet ’ekonomiskt’ hänförts alla stadgandena om näringarne, samt hushållning och anordningar med alla fasta lägenheter».57 Linde delade in »ekonomi-lagfarenheten» i en inledning och kapitlen 1. »Ekonomiska administrationsverket», 2. »Jordbruksnäringen», 3. »Bergsnäringen», 4. »Flandtverkerier och Fabriker, Handel och Sjöfart» samt 5. »Ekonomiska politi-anstalter». Linde gav dessutom ut en praktiskt inriktad »Handbok i Sveriges BergsFörfattningar» (1853; [IVJ+377 s.; 8;o). - Theodor Rabenius’ »OmEganderätt till Grufvor» (Uppsala Universitets Årsskrift 1863; 66 s.) har av Almquist betecknats som ett arbete med betydelse även för den privaträttsliga utvecklingen.5S Frågan om näringsfriheten behandlades, förutomi Schrevelius’ och Munck af Rosenschölds ovan nämnda skrifter, av adjunkten i ekonomisk och kamerallagfarenhet Jacob Lundell i en tvådelad dissertation »Om Handtverksskrån och Näringsfrihet, I-II» (1844; 54 s.; 8:o), som avstannaefe efter de inledande avsnitten, och av Theodor Rabenius i det korta programmet »Om Näringsfrihetens utveckling» (Uppsala Universitets Årsskrift 1867; 23 s.). Linde, Förord. Rubenson, TfRv2:sen 1863, s. 190 not ansåg det nödvändigt att förklara begreppet ’ekonomi-rätt’ för danska läsare, och han ansåg, att »dess omfång bäst göres begriplig genomatt definiera den såsomliktydig med Speciel Pnvat-Rätt och Politi-Rätt». .Almquist, s. 54.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=