167 samt den del deraf, som omfattar Giftermåls- och Ärfda-Balkarne. Med anmärkningar» (1838; VII+247 s., 8;o) följdes i rask takt av motsvarande tablåer, omfattade HB (1838; 198 s.), JB (1838; 137 s.) och UB (1839; 85 s.)- Boye skrev vidare ett kort »Yttrande angående Civil-Lagförslagets plan och grundsatser, så vidt de förekomma uti Giftermåls-, Arfda-, Jorda-, Handels- och Utsöknings-Balkarne» (1839; 38 s.; 8:o). Boye var i själva verket inomlagkommittén en dissident, sommot majoritetens åsikt ville basera tablåerna på 1734 års lag, inte på civillagförslaget. De »officiella» tablåerna i kommitténs namn skrevs av C. G. Gassel (GB och AB samt JB; 1838) och P. G. Norin (ByggnB; 1838). som 3.4. Övrig privaträtt Rabenius’ »Handledning vid föreläsningar i sjörätten» (1869; 118 s.; 8:o) var den första kommentaren till den nya sjölagen av 23.2.1864, som ersatte den gamla lagen av år 1667. Norrmannen C. F. Hambros (se även 2.9.) »Den privata sjörätten enligt svensk lagstiftning, I-II» ([VI]+476 s.; 8:o) var dock den första utförliga framställningen av den nya lagen. Författaren framställde liksomRabenius endast den privata sjörätten, sombehandlade »de rättsförhållanden, som med anledning af sjöfart uppstå mellan enskilde», i motsats till den offentliga sjörätten, som omfattade »den enskilda statens intresse i sjöfartens ordnande», och den internationella sjörätten, som betraktade »sjöfartsförhållandena blott från synpunkten af nationernas inbördes samfärdsel».Fastän boken närmast var »afsedd att tjena de Svenske konsulerne till vägledning under den dagliga tjenstgöringen», var den inte enbart en praktisk handbok, utan »en systematisk bearbetning af nya sjölagen», i vilken författaren i flera fall försökte »berigtiga en tillämpning, som, enligt författarens åsigt, saknat tillräckligt stöd i sjelfva lagen» och i vilken läsaren också kunde »återfinna den theoretiska utveckling, somi systemerna vanligen förekommer,...».^^ 3.5. Den ekonomiska rätten och kameralrätten Den svenska rättsordningen gjorde länge en skarp indelning i privaträtt och offentlig rätt omöjlig eller missvisande. Såväl Nehrman som Rabenius och Calonius hade ställt upp ett tredelat rättssystem, i vilket den ekonomiska rätten inklusive kameralrätten utgjorde ett mellanled mellan den egentliga privaträtten och den offentliga rätten (del I, s. 248 f.), och detta gränsområde utgjorde en viktig del av rättsordningen ännu på 1800-talet. Det är påfallande, hur den i övrigt tämligen sparsamma svenska och finländska (se 4.5.) juridiska 55 Hambro, Sjörätt, s. 1. 55 Hambro, Sjörätt, Förord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=