166 har rubriken »OmTestamentes verklighet» (s. 8—24). Schrevelius’ avhandling omtestamentsklander, »De testamentorum infirmatione» (1842; 38 s.; 4:o) är ett för författaren typiskt arbete genom det omfattande men planlösa litteratururvalet, av vilket kan nämnas en av den historiska skolans mindre stjärnor, Johann Friedrich Ludwig Göschen."^^ Olof Johan Hultgrens skrift i samma ämne, »Om Testamentsklander enligt Sveriges Lag» (1858; 80 s.; 8.o) är en traditionell akademisk avhandling, som utan att hindras av titelns »enligt Sveriges Lag» inleds av en framställning av antikens olika rättsordningar. 3.3.4. Reformplanerna Kriminallagförslaget av år 1832 ledde till en livlig debatt (nedan 3.6.2.), medan det sex år äldre civillagförslaget inte väckte lika stort intresse i den juridiska litteraturen, även omomdömena också omdetta förslag var skarpt delade. Delidén granskade flitigt civillagförslaget, till en början i tidskriften »Svea». »Försök till Granskning af Kongl. Lag-Commitéens Förslag till HandelsBalk» (1826; [11]+117 s.; 8:o) gavs ut som »Bihang till Svea». Delidéns allmänna åsikt var, att en ny lagboks utgivande var »åtmindstone icke af ögonblickets behof påkalladt», och han avslutade sin framställning med det programmatiska uttalandet, »att intet i våra lagar bör omskapas, så litet som möjligt förändras, och endast det för tillämpningen aldranödvändigaste tillläggas».Civillagförslaget dög också somämne för akademiska avhandlingar, och Delidén presiderade år 1829 för en liten avhandling »Anmärkningar vid Förslaget till Allmän Civil Lag» (54 s.; 8:o), i vilken han ville behandla sitt tema »ej mindre af vetenskapligt än ock utaf allmänt medborgerligt intresse». Trots avhandlingens titel behandlade Delidén främst ByggnB (s. 11-54), men i inledningen visade han sig fortfarande vara en motståndare till förslagets förverkligande och förespråkade i stället en ny »lagredaction» av 1734 års lag och nyare stadganden. Införandet av lika arvsrätt och bördsrättens avskaffande i förslaget tycks ha varit de värsta stötestenarna för Delidén. Friherren Ludvig Boyes skrifter hade en halvofficiell prägel, då författaren hörde till den kommitté somregeringen tillsatt för att göra upp »tablåer» över civillagförslaget till ständernas vägledning. Boye betonade dock, att hans förslag var enskilda.5-* »Förslag till Tableau, utvisande de väsendtligaste skiljagtigheter emellan nu gällande Lagbud, och stadganderne i Förslag till Civil-Lag, Schrevelius, De infirmatione, s. 7. Boye, s. VI. Delidén, Försök, s. 1 och 117. 52 Delidén, Anmärkningar, s. 1. 55 Delidén, Anmärkningar, s. 5 och 8 f. 5“* Boye, s. III.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=