165 Inledningen innehåller omfattande avsnitt om dansk (s. 9-24) och norsk rätt (s. 24-33), vilka byggde på bl.a. Kofod Anchers, Mandix’, Grams, Hallagers och Rolfsens arbeten. Obligationsrättsliga avhandlingar är mera sällsynta. Aron Philipson, utgivaren av den andra upplagan av Linds »Domarens profiling» (del I, s. 143), försvårade en liten avhandling »Om Skuldebref» (1847; 18 s.; 8:o) under Boethius’ presidium. Docenten i administrativ rätt och nationalekonomi Gustaf Tausons avhandling »OmOcker-Lagar» (1849; 45 s.; 8:o) slutade med en plädering för räntans frihet. Slutligen kan man nämna den unge Pehr Assarssons svårtillgängliga"^^ avhandling för en adjunktur »Om skadestånd enligt Sveriges allmänna lag, I» (1867; 69 s.; 4:o). 3.3.3. Familje- och arvsrätt Viktigast bland de familjerättsliga monografierna är Olivecronas »OmLagbestämd Giftorätt i Bo» (1851; [II]-i-174-1-VI s.; 8:o; 2. uppl.: »Ommakars giftorätt i bo» 1859; 5. uppl. 1882), somursprungligen bestod av fyra dissertationer. Avhandlingen är indelad i två avdelningar, »Historisk öfversigt af uppkomsten och utbildningen af äkta Makars egendomsgemenskap» (s. 5-122) och »Systematisk framställning af stadgandena rörande lagbestämd giftorätt» (s. 122174), och den är därmed i första hand ett rättshistoriskt arbete, somdock också fyllde den historiska skolans krav på en systematisk behandling av temat. Den korta inledningens htteratururval är kännetecknande för hela verket: äldre svenska dissertationer börjande med Stiernhööks traktat ommorgongåvor (del I, s. 40), Nehrman, Galonius, Tengwall, Schrevelius samt Stahls »Philosophie des Rechts» och Grubbes filosofi.I förordet till den andra upplagan motiverade författaren bokens ändrade rubrik med att arbetet, förutomatt det blivit helt och hållet omarbetat, också försetts med ett avsnitt om den »conventionella» giftorätten. En liten reformskrift på familjerättens område är vice häradshövdingen Alexander Nilssons »Försök till reformer i Svenska lagstiftningen rörande qvinnan» (1867; 29 s.; 8:o), i vilken författaren bl.a. krävde lika myndighetsålder för kvinnor och män, giftomannainstitutets fullständiga avskaffande och upphävandet av alla stadganden omfästning eller trolovning. Den längsta uppsatsen i det första och enda häftet av Delidéns »Strödda Academiska Afhandlingar i Allmän och Economisk Lagfarenhet» (1835; 32 s.; 8:o) Se Wahlberg, s. 9 och 29, noter. Arbetet saknas i Kungliga biblioteket och finns ej i Bokförteckning 1866-1875, men nämns i Lunds Universitets Matrikel 1879, s. 6, och av Regner, s. 195. Verket citeras dock av Claes Peterson i »Äganderätt, avtalsfrihet och fördelning av företagets vinster» (Stockholm 1984). ■*** Se Olivecrona, Giftorätt, s. 1—1 noter.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=