162 första delen så sent som år 1872, Schrevelius’ civilrätt användes i undervisningen i Lund ännu på 1880-talet, och vid Helsingfors universitet ingick den i kursfordringarna ännu i slutet av århundradet.^^ Schrevelius’ svaga punkt var hans ringa praktiska erfarenhet, vilket han själv kunde medge (nedan 3.6.1.), och dessutom bristande verklighetssinne. I »OmSvenska Lagstiftningens bemödande att genom Inskränkningar i Handeln med Utländingar göra denna Handel för Sverige så förmonlig sommöjligt» (1840; 63 s.; 8:o) visade författaren upp, förutomen närmast rabiat motvilja mot Adam Smith och den ekonomiska liberalismen, en fullständig brist på sinne för realiteter genomatt kräva, att Sverige måste bli en sjömakt och skaffa sig en stor flotta för att kunna försvara utrikeshandeln. Det är inte förvånande, att Schrevelius kunde berömma sig med att vara den förste, som framlade detta förslag.N. R. Munck af Rosenschöld, sommed dissertationen »Rätta Grunderna för Lagstiftning, som afser Näringar, Slöjder och Handel, I-II» (1851; 36-1-16 s.; 8:o) sökte tjänst vid fakulteten i Lund, fann det opportunt att berömma Schrevelius’ arbete och instämma i hans åsikter, dock med undantag just för kravet på en svensk sjömakt. 3.3.2. Förmögenhetsrätt Olivecronas omfattande föreläsningar, »Förmögenhetsrätten» (XI-f86-i-112-i705 s.; 4;o), hörde till de arbeten, somendast utkomi hektograferad form. Det odaterade verket behandlade hela förmögenhetsrätten, som enligt författaren utgjorde »Andra afdelningen af Svenska Civil-Rättens Speciella del» (se III 1.3.).'*° Verket består i enlighet med 1800-talets systematik av delarna »Sak Rätt» och den betydligt mera omfattande »Obligations-Rätten». Sakrätten börjar med en allmän inledning (s. 1-18), somföljs av kapitlen 1. »OmEganderätt» (s. 18—75), II »Om Servituts-Rätt» (s. 75-86), III. »Om Panträtt» (ny paginering; s. 3-88), IV. »Ständig besittningsrätt till jord» (s. 89), V. »Intecknad Besittnings- eller Nyttjanderätt till fast egendom» (s. 90-95), VI. »Intecknadt Undantag af fastighet å landet» (s. 96-97), VII. »Lösningsrätt till fast egendom» (s. 98-110) och VIII. »Rättighet till frälseränta» (s. 111-112). Det allmänna intrycket av ett hastverk förstärks av den nyckfulla pagineringen. Obligationsrätten är i sin tur indelad i en allmän (s. 5-128) och en speciell del (s. 129-705). En stor del av de förmögenhetsrättsliga arbetena behandlade fastighetsrätten. En helt traditionell dissertation är Themptanders »Om Intekning för obetald Se Modéer, Några gestalter, s. 31; Regner, Handbuch, s. 340; Studier och examina i juridiska fakulteten, Hfors 1886, s. 4. Schrevelius, Handeln, s. 3 f. och 62 f. .Munck af Rosenschöld I, förord. Olivecrona 1,1, s. 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=