160 3.3.1. Civilrättssystemoch de allmänna lärorna På 1810-talet var Nehrmans och även Tengwalls civilrättsläroböcker (del I, s. 73 f. och 85 f.) starkt föråldrade, och då Bring gav ut sin »Grunderna till Swenska Civil-Lagfarenheten, uti Systematisk Ordning, I» (1817; [XII] + 208 s.-i-släktskapstabell; 8:o), kunde han i förordet hänvisa till »den tc')tala bristen på en tjenlig Handbok» i ämnet. Bring hade tänkt sig arbetet för såväl studerande sompraktiska jurister. Han medgav, att de sistnämnda »lära sig finna minst nöjde» med den utkomna delen, som innehöll »prenotionerna», men lovade, att »det mera praktiska» skulle tas upp i fortsättningen.-® Till det yttre gör boken ett ålderdomligt intryck genom det dåliga trycket, genom den underdåniga dedikationen till utrikesstatsministern Lars von Engeström och genomlistan på prenumeranter, men arbetet innehåller många nyheter jämfört med Tengwalls knappt tjugo år äldre framställning. Brings arbete förblev oavslutat, men han hade tydligen konkreta planer på att fortsätta, eftersomboken i slutet innehåller en lista med mottagare av prenumerationer på »de twenne följande delarna». Den utgivna delen består av en »Inledning» (s. 1-63), »Allmänna Begrepp om Personer, Saker och Handlingar» (s. 65-114) och »Personrätt» (s. 115207), som även innehåller familjerätten. Inledningen behandlar lagar, lagtolkning, »lagens tillämpning till facta» samt lagfarenheten och dess indelning, källor, studium, hjälpvetenskaper och litteratur. Tillsammans med kapitlet om de »allmänna begreppen» utgör inledningen en allmän del av 1700-talssnitt, fullt jämförbar med motsvarande delar i t.ex. Nehrmans och Calonius’ framställningar (del I, s. 95 f. och 136). Då dessutompersonrätten inklusive familjerätten följer i framställningen, verkar Brings arbete vara ett traditionellt Institutionessystem. Författaren uppgav själv, att han, »hwad det formella angår, hufwudsakligen följt Romerska Systemet, med iakttagande af wissa modifikationer, hwilka till större delen blifwit gjorda af Hugo», vilket fick Paulsen att kommentera: »Viel Eigenthiimliches findet sich also nicht».-^ Brings disposition byggde på Hugos system, efter det att denne lämnat det s.k. pandekträttssystemet (nedan III 1.3.5.) och återgått till en modifierad Institutionesordning, och det nya och originella var just införandet av Hugos skrifter i den svenska juridiken.Bring kände till den tyska idealistiska filosofin, och Schelling nämns påfallande ofta.^' Av den nyaste danska litteraturen hade Bring tillgång till åtminstone den första delen av Hurtigkarls system(1813; se del I, s. 169).-^- Varken 0rsted eller Savigny nämns däremot. Stommen i Brings litteratururval Bring, Till Läsaren. Bring, Till Läsaren; Paulsen III, s. 165. Collin och Schlyter, Kritische Zeitschrift, s. 426, ansåg boken vara en i Hugos formgjuten kompilation av Calonius’ och andra äldre skrifter. Bring nämner också senare Hugo, t.ex. s. 10, 53 och 59. ■'' Bring, s. 7, 10, 48, 52, 71 och 90. Bring, s. 12. 32
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=