159 ningen. Han betraktade den danska jur. kand. -examen som en förebild, men förordade själv endast en obligatorisk »förberedande Philosophisk examen» även för dem, somendast avlade ämbetsexamen, samt förbättrad undervisning i latin.--'’ Det rättsvetenskapligt värdefullaste inlägget i debatten om universitetens eller de juridiskafakulteternas flyttande till huvudstaden var Olivecronas »Om den juridiska undervisningen vid Universitetet i Upsala och omden Juridiska Facultetens förflyttande till Stockholm» (1859; 114 s. +inneh.; 8:o). Författaren var vid denna tid professor i Uppsala och hade skrivit boken för att motarbeta flyttningsplanerna, men arbetet innehåller en intressant historik över undervisningen i Uppsala och jämförelser med europeiska, främst tyska universitet. Olivecrona förnekade inte, att undervisningen fortfarande hade brister, men inte överraskande såg han det bästa botemedlet i nya tjänster och bättre villkor för professorerna (se även I).-^ Även Olivecrona fick svar på tal i förre justitieombudsmannen Sven L. Theorells »Idéer till en universitetsreformi helt annan rigtning än somför den juridiska fakultetens ombildning blifvit å bane bragt» (1859; 40 s.; 8:o). Theorell ville avskaffa föreläsningarna och minska juris professorernas antal till tre, men han ville å andra sidan förbättra professorernas lön och rang och motsatte sig flyttandet av fakulteten till Stockholm.-^ Olivecrona fortsatte debatten genom en andra översedd och betydligt tillökad upplaga av sin bok (1859; VIII-f-151 s.; 8:o) med bemötande av Theorells åsikter, och Theorell besvarade i sin tur Olivecronas kritik i »Fortsättning» (1861; 52 s.; 8:o) till den ovannämnda skriften. 3.3. Privaträtten: civilrätt Liksomi Norge inleddes också i Sverige efter omvälvningen av statsskicket en ivrig lagstiftningsverksamhet på snart sagt alla rättsområden, och liksom i Norge blev man så småningomuppmärksampå svårigheterna efter det att den första entusiasmen svalnat. De civilrättsliga balkarna, GB, ÄB, JB, HB och ByggnB, i 1734 års lag förblev i stort sett oförändrade till periodens slut, eftersom det av Code civil influerade, omfattande Civillagförslaget från år 1826 aldrig förverkligades i sin helhet. Däremot genomförde man viktiga delreformer även på civilrättens område, av vilka främst kan nämnas införandet av lika gifto- och arvsrätt för män och kvinnor år 1845. Geijer, s. 132 ff. Olivecrona, Undervisningen, s. 27 ff. Se även Sandström, s. 209 ff. Theorell, s. 9 ff., 36 f. oeli 38 ff. Se även Sandström, s. 222 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=