151 juridisk examen, visade försäljningsframgången, att boken »maa have svaret til sit 0iemed», och han hade velat bevara bokens aktualitet genomatt ge ut en ny upplaga efter varje stortingd^^ Boken var ursprungligen avsedd att ersätta Mathias Hagerups »Den norske Bondes juridiske Pligter og Rettigheder» (del I, s. 189), somblivit helt föråldrad.'*^ Av övriga arbeten för allmänheten kan nämnas Bastian Paulsens »Haandbog for Forretnings- og Menigmand» (1854; 422 s.; 16:o). Paul Hjelm Hansens »Juridisk-praktisk Haandbog for Ulovkyndige, I-II» (1861; [VIJ+254 och [VI]+308 s.) innehöll också formulär och en »Veiledning for dem, der uden Hja:lp af Sagforer onske at indtale dcres Ret ved Domstolene». »Den norske Lensmands vigtigste Pligter og Rettigheder, systematisk fremstillede» (1832; VIII+112 s.; 8:o) av »en juridisk Embedsmand» Qorgen Peter Jordhoy, som hade avlagt norsk examen) var avsedd för länsmännen, som i allmänhet saknadc juridisk utbildning, med »Den danske Sognefogeds Pligter» som närmaste förebild.Jordhoy hade tidigare givit ut ett »Forsog til en juridisk Haandbog for norske ulovkyndige Kj0bsta:dsindvaanere» (1831). 188 Motzfeldts »Veiledning til den juridisk-praktiske Prove tilligemed Vink for den begyndcnde praktiskeJurist» (1842; 98 s.; 8:o) är en norsk motsvarighet till V. P. N. Mollers skrift i Danmark (ovan; 1.14.). Boken inleds av ett avsnitt med praktiska rättegångsråd för underdomare, sakförare osv. (s. 3-55), medan slutet är en förberedelse för jur. kand. -examens praktiska prov. Skriften baserade sig på författarens tidigare föreläsningar i ämnet. 189 3. Sverige 3.1. Inledning: rättsvetenskapens kris? I sin översikt över den nordiska rättsvetenskapliga litteraturen för tyska läsare i »Kritische Zeitschrift fur Rechtswissenschaft» år 1829 måste Christian Paulsen konstatera, att den svenska litteraturen inte var på långt när så rikhaltig somden dansk-norska. Paulsen ansåg, »wie die Schweden selbst gestehen», att orsakerna i första hand låg »in der unvollkommenen Einrichtung der juristischen Facultätcn und des rechtswissenschaftlichen Studiums», och enligt honom skulle översikten ha blivit ytterst mager på grund av brist på material, om inte ändå den svenska statsrättslitteraturen hade börjat blomstra.^ Aven Holst, Forord (1848). Holst, Forerindring (1829). Jordhoy, Forerindring. Se närmare Haukaas, s. 130 Mötzfeldt, Veiledning, förord. Paulsen III, s. 156 f. och s. 156 not 49. 185 186 189
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=