150 2.12. Formulärböcker m.m. Liksomi Danmark utgjorde även i Norge de för allmänheten avsedda formulärböckerna och populära framställningarna, av Haukaas träffande kallade »Jusen som folkelesnad»,’^' den mest lukrativa delen av den juridiska litteraturen. Rolfsens »Formularbog, indeholdende Regler og Formularer for de forskjellige Kontrakter, Dokumenter, Ansogninger m. v.» (1838; 2. uppl. 1839; XI+484 s.; 8:o) blev mycket populär med en av And. Fxrden utgiven sjunde upplaga så sent som år 1896. Boken var mte enbart en formulärsamling, utan den inleddes av en kortfattad framställning av hela avtalsrätten, »Almindelige Regler omKontrakter» (s. 1-28), den första i sitt slag i Norge. Rolfsen var även den mest betydande av de jurister, somskrev praktiska hjälpredor för allmänheten, även om hans »Almindelig Fluusret eller Haandbog i den norske Lovkyndighed til Brug for alle St^ender» 1 (1839; [II] +384 s.; 8:o; 2. Opl., 1840) och II (1841; XII +685 s.) samt »Tillagg til Rolfsens almindelige Huusret» (1843; IV+132 s.; 8:o) inte blev en publikframgång av samma mått somhans »Formularbog». Den första delen innehöll hela den offentliga rätten inklusive förvaltnings-, krigs- och finansrätten, medan den andra delen behandlade civil-, straff- och processrätt samt även näringsrätt och kommunalförvaltning. Rolfsen meddelade, att arbetet var avsett »ikke alene for Jurister, men hovedsagelig for ’Hvermand’», varför han tagit med en mängd lag- och förordningstexter, då lekmän i allmänhet saknade tillgång till dessa.Han hade undvikit tolkningar i den första delen, medan den andra delens »Materier kunde give Anledning til en mere gjennemgribende Bearbeidelse». På grund av verkets natur godtog han en fast rättspraxis utan att gå in på frågan om dess riktighet. Endast då det gällde oavgjorda frågor, hade han inlåtit sig på »theoretiske Undersogelser og Fortolkning», varvid han han hade strävat efter »at undgaae den i andre juridiske Skrifter, fornemmelig de dansk-norske, findende hoist urigtige Forvexling af et ’bor’ med et ’er’».’^^ - Rolfsen skrev också ett kortare arbete, »Den norske Landbo-Ret, eller juridisk Veiledning for Landmanden» (1842; XX+355; 8:o) för dem, sominte hade hans »Huusret». Boken innehöll på slutet ett sammandrag av den nya Criminalloven, eftersom den hade »en saadan indgribende Indflydelse paa det hele Folks Tanke- og Handlemaade».^^"^ Hans Holsts »Juridisk Handbog for den norske Landalmue» (1829) fick de juridiska skrifternas upplagerekord på 1800-talet med en åttonde upplaga redan år 1848 ([VI]+233+XVI s.). Enligt författaren, som hade avlagt norsk Haukaas, s. 129. Rolfsen II, s. I. Rolfsen II, s. II f. '**■* Rolfsen, Landbo-Rct, Forord. 183
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=