146 retternes» (1858; [II]+261 s.; 8:o). Liksom Aschehougs arbete hade Lassons avhandling i första hand ett rättsdogmatiskt syfte. Enligt titelbladet var avhandlingen tryckt som ett supplement till processlagkommissionens betänkande omförändringar i straffprocesslagstiftningen, och den var i själva verket en inlaga i den utdragna debatten omjurysystemets införande i Norge (se ovan 2.6.). Lasson började med atenarnas och romarnas straffprocess (s. 1-45) och behandlade därefter den äldsta nordiska (s. 46-91), den franska (s. 92-129), den tyska (s. 130-181) och den engelska (s. 182-220) rättegången i brottmål. Arbetets tendens framgår av att Lasson ville rätta till uppgifterna i en del undersökningar, somofta var så »lidet sandhedskj^erlige, at der gives Exempler paa Förvanskningar af hele Perioder i Retshistorien for at give dem et Skin i Juryens Faveur, somde i Virkeligheden aldeles mangle». 159 Arbeten i romersk rätt saknas, med undantag av någon enstaka artikel.Föreläsningarna i romersk rätt vid den juridiska fakulteten byggde i allmänhet på Mackeldeys kända »Lehrbuch des Römischen Rechts».'^' Schweigaard handhade länge undervisningen i detta ämne, och efter hans död samlade hans elever sina föreläsningsanteckningar till ett manuskript, som dock aldrig blev tryckt. Eleverna ansåg nämligen en publicering inte göra Schweigaards föreläsningar rättvisa, eftersomhans excentriska föreläsningsmetod omöjliggjorde ett korrekt referat av dem.^^- 2.11. Tidskrifter Den tidigare norska litteraturen bestod främst av i allmänhet kortlivade tidskrifter. Liksom i Danmark var publicerandet av i första hand Hoyesteretts domar en av tidskrifternas viktigaste uppgifter, och även i Norge utgav man dels rättsvetenskapliga tidskrifter, som dock även kunde innehålla rättsfall, dels rena rättsfallssamlingar. Det första försöket i Norge stannade vid tanken. Jonas Anton Hjelm hade år 1815 för avsikt att börja publicera »Norske Annaler for Lovkundskab», men han gav upp planerna, då regeringen nekade honom tillgång till arkiven med lagmotiven.Morgenstierne, som redan år 1796 givit ut »Kjobenhavns juriLasson, Historic, s. 2. Brandt, Proveforelarsning over Themaet: »At forklare, hvorvidt og hvorlcdes efter den romerske og den norske Lovgivning Kreditorers og Legatarers Rettigheder og Retsmidler i Tilf.a.’lde af Gjeldsfragaaelse ere forandrede ved Indforelscn af det saakaldte beneficinminvcntarii^\ UfL II (1862-1863), s. 289 ff. Stang, Retsvidenskapen, s. 81. Halvorsen V, s. 211; Stang, Retsvidenskapen, s. 93; Hankaas, s. 138. Haukaas, s. 97. 161
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=