143 även med titelbladet »Commentar over Stempletpapirsloven, tilligemed bemeldte Lov in extenco» (!) innehåller rätt omfattande anmärkningar. G. P. Bloms »Om directe og indirecte Skat med särdeles Hensyn paa vort nuva!- rende Beskatningssystem» (1850; VIII+80 s.; 8:o) är en pamflett, vars egentliga syfte var att ta ställning till frågan, »omLand- og Kjobstedskattens Ophxvelse er stemmende med Klogskab og Retfzerdighed».*'*^ Till finansrätten kan man också räkna David Monrad Schoyens »Det norske Toldvassen» (1867; IV+246 s.; 8:o), somdock till största delen består av en historik. 2.9. Positiv folkrätt Då Norge på grund av unionen saknade en egen utrikespolitik, är det naturligt, att intresset för folkrätten var obetydligt. Redan år 1859, långt före konsulatstridens dagar, gav C. F. Hambro ut en diger avhandling »Det Norske Consulatva:sen tilligemed de for Svenske Consuler givne Anordningers vigtigste Indhold» (VIII+415 s.; 8:o), ett arbete, som främst behandlade en »Green af den offentlige Administration», men också framställde till folkrätten hörande frågor. De förenade rikenas gemensamma konsulatväsen krävde »en fa:lles Behandling af samtlige Norske og Svenske Kilder», även om författaren sade sig sakna en ingående kännedom om de senare.Han skrev dock senare en framställning av den svenska sjörätten (3.4.). 2.10. Rättshistoria I den av nybyggaranda och framtidsvisioner präglade tidigaste norska rättsvetenskapen fanns det föga plats för rättshistoriska undersökningar. Universitetet i Kristiania hade heller ingen lärostol i rättshistoria, som var ett biämne i undervisningen. Både Brandt och Aubert var därför tvungna att främst ägna sig åt rättsdogmatiken, men de var dock i första hand intresserade av rättshistoria och inledde den rättshistoriska forskningen i Norge.De var också samtidigt landets första mera betydande anhängare av den historiska skolan. Brandt gav ut sina fullständiga föreläsningar och därmed den första läroboken i norsk rättshistoria först åren 1880-1883 (se del III), men han hade redan tidigare publicerat talrika rättshistoriska arbeten. Ett av hans första rättshistoriska arbeten är »Grundrids af den norske Retshistorie til Brug ved Forela;sninger, Iste Afsnit» (1853; 31 s.; 8:o), som trots det obetydliga omfånget är betydligt fylligare än de tyska förebildernas rubrikkataloger. Skriften, som behandlar Blom, s. 38. Hambro, Forord. Se TfR 1892, s. 512 och TfR 1896, s. 345. !48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=