142 Lerche återkomännu en gång till statsrätten i den anonyma pamfletten »Systematisk Oversigt over constitutionel Förtätnings V^esen og dens Indflydelse paa Lovgivning og borgerlige Forholde, belyst ved en udforlig Fremstilling af 1851 Aars Storthings Virksomhed» (1853; 326 s.; 8;o), somenligt en uppgift på insidan av titelbladet var ett särtryck av en avhandling i tidningen »Den Frimodige». I inledningskapitlet »De forskjellige Interesser i Staten» riktade Lerche en varning till »Embedsinteressen, hvis den fremdeles skulde ville lytte mere til de ophidsende Indflydelser fra det saakaldte intelligente Parti end til Conseqventserne af vor Forfatnings Harmoniske Udvikling», men han kunde inte heller instämma med dem, som »istedetfor at bygge Staten paa Religion, Ejendomog Familie, ville grunde den paa Fzelledsskab og Broderskab som Kilden til de religiose og ståtlige Interesser (Communisterne)», då denna lära »hverken er grundet i den menneskelige Natur eller historisk paaviselig».*"*^ 2.8. Politirätt, förvaltningsrätt, finansrätt I motsats till statsrätten är den politi- och förvaltningsrättsliga litteraturen helt obetydlig och består av endast ett par skrifter, Rolfsens »Om Formandskaberne paa Landet og i Kjobstederne» (1841; IV-i-216+77 s.; 8:o) och D. Schnitlers »Fremstilling af den norske Politilovgivning» (1870-1876; 590 s.; 8:o). Rolfsens bok kommenterade de nya kommunallagarna från år 1837, medan de tidigare bristerna i kommunalförvaltningen framställdes som beroende på folkets »af de danske Enevoldsregenter bestemte Umyndighedsstand» och den »under det absolute Kongedomme stadig befulgte Princip, saavidt det paa nogen Maade kunde gaae an, at paalaegge Kommunerne Udgifter I Schnitlers framställning är politirätten redan till stor del inskränkt till en polisrätt, även om författaren ansåg, att han tagit med sådant, som »efter den strengeste Systematik maaskee heller burde v^eret udeladt».*'*^ Boken består av huvudavsnitten A. »Vedkommende Religion, S^delighed og Velanstendighed» (s. 6-24); B. »Vedkommende den offentlige Rolighed, Orden samt Skikkelighed iovrigt» (s. 24—47); C. »Vedkommende den almindelige Sikkerhed og Bekvemmelighed» (s. 47—220); D. »Omden Politiet paahvilende Kontrolpligt til Fremme af det Offentliges og de private Borgeres ekonomiske Interesser i enkelte Retninger» (s. 220—292) och E. »Angaaende den Politiets Kontrol underliggende borgerlige Nasringsdrift» (s. 292-588). Även finansrätten blev styvmoderligt behandlad. B. Kofoeds »Lov omStempletpapir af 9de August 1839, med vedfoiede Bem^rkninger» (1847; 66 s.; 8:o), Lerche, Oversigt, s. 6 f. Rolfsen, Formandskaberne, s. 1 och 3. Schnitler, Forord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=