131 trolldom. Lagens stränga straff för »Blodskam og lignende Forbrydelser oprore Folclsen», och den som nödutväg använda vidsträckta benådningspraxisen »svxkker Agtelsen for Lovene».^* - Motzfeldt skrev senare ett straffrättsligt universitetsprogram, »De vi legum poenalium» (1840; 12 s.; 4:o), periodens enda juridiska skrift på latin i Norge. Till reformskrifterna hör också overrettsprokurator Niels Bergs på offentligt uppdrag skrivna »For Fxngsels- og Fattigva:sen» (1845; [IV] + 186 s.; 8:o), ett arbete, som i likhet med många svenska skrifter (se 3.6.) kopplade ihop fång- och fattigvården. Lassons »Om Eiendomsindgrebene og Straffene derfor» (1842; VI + 162 s.; 8:o) var i första hand en kritisk granskning av regeringens utkast till en ny strafflag från år 1839. Även i Norge debatterade man flitigt dödsstraffets berättigande. Den av Fredrik VI i landsflykt fördrivne danske författaren P. A. Heiberg gav år 1820 i Kristiania ut en pamflett med titeln »OmDocisstraffene. Tilligemed nogle Betragtninger over adskillige Materier, vedkommende Criminal-Lovgivningen» (256 s.; 8:o). Orsteds försvar för dödsstraffets bevarande fick ett genmäle i teologen William Sverdrups skrift »Dödsstraffens Uretmx’ssighed viist og Conferentsraad A. S. Orsteds Grunde för dens Retma:ssighed provede. Et philosophisk Udkast» (1836; 116 s.; 8:o). Den flitige artikelförfattaren Bachke kritiserade det utbredda användandet av dödsstraffet i Norge i »Nogle Oplysnmger angaaende Sporgsmaalet om Dödsstraffens Ophasvelse», UfL VIII (1868), s. 513-525 och IX (1869), s. 1-4 (omdessa skrifter, se närmare III 3.). 2.6. Processrätten Hurtigkarls ofta klandrade system var mycket seglivat även i Norge. Såsom nämnts föreläste Stang över sakrätten (1832) enligt Hurtigkarl, och Motzfeldt baserade sina föreläsningar i processrätt på Norregaards och Hurtigkarls verk.'^- Ännu så sent som år 1843 gav Lasson ut ett arbete med titeln »Haandbog i den norske Processes forste Deel, en Omarbejdelse af Etatsraad Hurtigkarls Proces, sammenholdt med nyere Forfattere» (XIV-i-376 s.; 8:o). Lasson gick en slags kräftgång, eftersom han ett knappt decennium tidigare hade publicerat »Haandbog i den Norske Processes anden Deel» (1835; XVI + VI+518 +XIX s.; 8:o), som kompletterades med »Supplement til Lassons Haandbog i den Norske Processes anden Deel» (1841; VII +s. 519-756). Fortsättningen på supplementets rubrik »...indeholdende en Samling af processuelle Bemxrkninger og Domme, isxr af de vigtigste norske HoiesteretsprxjuMotzjcldt, Bem.vrkninger, s. 3 t. Stang, Ret.svidenskapen, s. 80. 10
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=