127 2.4. Övrig Privaträtt »Den Norske Handelsret» (1841; 187 s.; 8:o) förblev Schweigaards enda, ens i vidsträckt bemärkelse privaträttsliga arbete och var egentligen en bilaga till »Betarnkning og Udkast til en Lov om Handelen» av en år 1838 tillsatt lagkommission.Boken är typisk för sin författare och saknar i stort sett teoretiska och historiska utredningar, men den ingående undersökningen av begreppet »Handel»^*^ visar, att begrepp och terminologi inte var helt så likgiltiga, somSchweigaard hade påstått i artikeln i JT (ovan 2.2.). Skriften saknar litteraturhänvisningar. Medan Schweigaard ännu behandlade den gamla rätten, kunde Paul Norum bygga sin »Fremstilling af den norske Haandv^erksret» (1841; [II]+113 s.; 8:o) på ny lagstiftning från år 1839. Inomden speciella privaträtten var sjörätten ett av de viktigaste rättsområdena. NL:s föråldrade 4. Bog ersattes av en ny sjölag år 1860, och Paul Hjelm Hansen tolkade somden förste den nya lagen i den ofullbordade »Den norske Soret. En Haandbog for Sofarende, Skibsredere og Handlende, I» (1862; 144 s.; 8:o). Hallager skrev en mera utförlig och vetenskaplig framställning »Den norske Soret» (1867; VIII+348 s.; 8:o; 3. Udg. ved Fr. Hagerup 1881). Christian Frederik Berg, som var skollärare och själv saknade juridisk utbildning, skrev ett par småskrifter om växelrätten, »Lagren om Wexler, for Soefarende og Handelselever» (1844; 36 s.; 8.:o), vilken enligt förordet var utarbetad i formav frågor och svar för att underlätta skriftens användande som lärobok, samt »La:ren om Vexler og Vexelobligationer» (1854; 3. Udg. 1880; 51 s.; 8:o). 2.5. Straffrätten De allmänna straffrättsframställningarna i Norge inleddes av Schweigaards »Commentar c'>ver Den Norske Criminallov, I-II» (1844—1846; 427+549 s.; 8:o). Liksom processrättsframställningen (nedan 2.6.) blev strafflagskommentaren ett allmänt anlitat standardverk, somkomut i en andra upplaga av J. A. S. Schmidt 1860-1862, och slutligen ännu i en tredje upplaga, som ombesörjdes av sonen Christian Homann Schweigaard tillsammans med Francis Hagerup (1882-1883). Strafflagskommentaren är ett för sin författare typiskt arbete; för att använda Stang d. y.:s ord: »Analytisk-deskriptiv er behandlingen fra forste blad til sidste. ... Behandlingen er utprarget realistisk og praktisk, ingen svasvende ra;sonnementer, överalt en stringent, maalbevisst bevisforsel og en fast formet konklusion.»^“^ Stängs karakteristik var uttryck för en reservationslös beundHalvorsen V', s. 208. Sandvik, H.andbuch, s. 451, betecknar detta arbete somförvaltningsrättsligt. Schweigaard, Handelsret, s. 3-8. Stang, Retsvidenskapen, s. 91.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=