122 åren 1843-1846 hållna föreläsningar i ämnet.5- Platou hade givit ut några fragment av sin text med rubriken »Brudstykker af Forelarsninger over den norske Tingsret» i UfL,-^^ medan Brandt hade låtit sitt avsnitt om odalsrätten utkomma som en separat avhandling, »Den norske Odelsret. Et Afsnit af Forel^sninger over Tingsretten» (1863; 80 s.; 8:o). Brandts »Tingsret» består av en sedvanlig inledning (s. 1—11) och hela 18 avsnitt samt ett tillägg: 1. »OmTingene i Almindelighed» (s. 12—37), 2. »Om Besiddelse» (s. 38-75), 3. »OmEjendomi Almindelighed» (s. 76-103), 4. »Om Sameje» (s. 104—130), 5. »OmServituter» (s. 131-143), 6. »OmGrundbyrder» (s. 144-172), 7. »Omoffentlige Ejendomme» (s. 173-252), 8. »Omde privilegerede Ejendomme» (s. 253-264), 9. »OmOdelsretten» (s. 265-332), 10. »Om Matrikulen» (s. 333-346), 11. »Om Jordf^ellesskabet og dets Udskiftning» (s. 347-375), 12. »Om Jords Fredning» (s. 376-385), 13. »Om Vejvarsenet» (s. 386—395), 14. »Om Vasdragenes Benyttelse, Vands Ledning m. m.» (s. 396—408), 15. »Om Bergvxrksdriften» (s. 409—430), 16. »Om Jagt og Fiskeri» (s. 431-456), 17. »Om Rettigheders Erhvervelse» (s. 457-544), 18. »OmRettigheders Handharvelse og Fortabelse» (s. 545-554) och »Tillag. Om den litersere og kunstneriske Ejendomsret» (s. 555-564). Brandt noterade, att man hade klagat över att bl.a. panträtten saknades. Enligt honom kunde utelämnandet försvaras på systematiska grunder, men det egentliga skälet var, att detta rättsområde redan tidigare hade behandlats i ett annat arbete (se nedan 2.3.4.).5-^ Arbetet har ovanligt nog för en lärobok en del fotnoter; i inledningen hänvisar Brandt till Savignys »System» och Scheels »Privatrettens almindelige Del» (se 1.4.2.).55 Platous »Om Besiddelse» (1863; 280 s.; 8:o) är författarens mest omfattande arbete och starkt influerat av Savignys berömda »Das Recht des Besitzes».5^> Även detta arbete hade först kommit ut i UfL, dels under egen rubrik (II, 1862—1863, s. 81 ff. och passim), dels i föreläsningarna i sakrätt (I, 1861-1862, s. 1 ff. och passim). Också »La:ren om Hxvd» (257 s.) av samme författare är ett särtryck av sakrättsföreläsningarna i UfL. Den norska fastighetsrätten hade bevarat sina särdrag under det danska väldet, och de största skillnaderna mellan DL och NL fanns på detta område. Odalsrätten, en ännu idag gällande rätt för närmaste släkting att överta arvdåtarens fastighet vid försäljning och tvångsexekution av fastighet, var ett uråldrigt rättsinstitut, somi praktiken hade avskaffats under den dansk-norska unionens Brandt (2. Opl.), Forord. UfL I (1861—62), s. 1 ff. och passim. Brandt, Forord til 2det Oplag. 55 Brandt (2. Opl.), s. 1, 7 och 11, fotnoter. 5^ Se Afichalsen, s. 11 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=