120 delen även i en andra upplaga (1850)d^ Det postuma utgivandet av den år 1851 avlidne författarens verk visar liksom utgivandet av Bornemanns samlade skrifter i Danmark (ovan 1.3.) på de svårigheter somuppstod, då man ville ombesörja en användbar utgåva byggande på ett föråldrat och ofullständigt material, som delvis bestod av föga tillförlitliga åhöraranteckningar. Det är troligt, att arbeten av denna typ innehåller sakfel och åsikter, som författaren senare under sin livstid kanske frångått. Man kan dock anta, att åtminstone de teoretiskt betonade inledningarna och systematiken i stort sett representerar respektive författares ställningstaganden. Den första tryckta versionen av Colletts föreläsningar omfattade de familjerättsliga avsnitten och utkom år 1859 med titeln »Den Norske Familieret» ([X]-1-502 s.; 8:o). Den anonyme utgivaren, tydligen Brandt,'*'* talade om litografitrycket som »denne ubehagelige og kostbare Udgivelsesmaade» av arbeten, som författaren ännu inte ansåg vara färdiga, och påstod, att det redan därför inte var något skäl att använda denna utgivningsform, då det gällde en avliden författares arbeten. Collett hade låtit trycka den ännu icke fullt utarbetade versionen för att bespara studenterna »den kostbare og tidsspildende Afskrivning». Den nya upplagan kom nu ut med den redan av författaren själv valda titeln i stort sett i sin ursprungliga form, men var dock »ved Bistand av forskjellige Lovkyndige» bragt å jour med nyare lagstiftning.■*-‘’ Verket består av två huvudavdelningar: I »Om Familieforholdene» med avsnitten »Om Beslsgtede og Besvogrede i Almindelighed» (s. 3-40), »Om ^gteskab» (s. 41-240), »Om Forholdet mellem Fora:ldre og Born» (s. 241—318) samt II »OmUmyndige og Varrger» (s. 319-502). Skattefoged Torkildsen skall ha ombesörjt avsnittet omförmynderskap."*^ Medan utgivandet av familjerätten var ett förhållandevis enkelt företag, då det senare avsnittet av denna del av Colletts föreläsningar senast kommit ut i en av Hallager reviderad litograferad upplaga år 1853, var källäget beträffande de första delarna av personrätten betydligt sämre, och man hade ännu år 1859 inga planer på att ge ut dessa delar. Svårigheterna var desto större, då stora delar av lagstiftningen rörande dessa delar radikalt hade förändrats efter Colletts död. Trots detta gav Brandt några år senare ut »Forela^sninger over Personretten efter den norske Lovgivning, I-II» (1865-66; [VI]-1-351 och [II]-1-526 s.; 8:o); det andra bandet var en ny upplaga av »Den Norske Familieret». Brandt försvarade nu utgivandet av de första delarna, dvs. personrätten, med att Colletts egen förläggare år 1864 givit ut en oförändrad litograferad upplaga av person47 Jfr delvis oklara och felaktiga uppgifter i Hankjas, s. 158 och not 544. Ombruket att först ge ut litograferade upplagor av läroböcker, se Sandvik, Handbuch, s. 443. Se Halvorsen I, s. 434. ■*5 Collett, Familieret, Forord. ■*6 Se Halvorsen I, s. 434. Collett, Familieret, Forord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=