113 innehåller bl.a. Schweigaards ursprungligen på franska skrivna angrepp på den tyska filosofin. Först Hallager, Collett och Christian Platou tog sig an den norska civilrätten, och alla dessa tre kan betecknas somrenodlade civilister. Hallager skrev läroböcker i obligationsrätt (från år 1844), arvsrätt (1862) och sjörätt (1867), som samtliga utkomi ytterligare upplagor. Colletts hela produktion trycktes postumt: föreläsningar i familjerätten (1859) och i hela personrätten (18651866). Platou skrev däremot inte läroböcker, hans viktigaste arbete är en monografi ombesittning (1862). Colletts efterträdare Aschehoug hade redan som nybliven juris kandidat givit ut en propedeutisk lärobok (1845), men av hans statsrättsliga arbeten utkomen rättshistorisk inledning först år 1866 och de övriga delarna omNorges gällande statsrätt på 1870- och 1880-talen. Med Brandt och Aubert fick den historiska skolan större betydelse också i Norge, och båda publicerade även rättshistoriska undersökningar. Brandt gav bl.a. ut ett första »Grundrids» av norsk rättshistoria (1853) och skrev en rättshistorisk inledning till en nyutgåva av Kristian IV:s Norske Lov (1855). Hans huvudarbete var en omfattande lärobok i sakrätt (1866-1867). Aubert skrev bl.a. en framställningav bevisrätten i norsk straffprocess före NL (1864) och en första historik över den juridiska fakulteten i Kristiania (1870). Hans viktigaste arbete, en första (och enda) del av privaträttens allmänna läror (rättskälleläran), komut först år 1877. Av praktikerna hade somnämnts endast Lasson och Rolfsen en mera mångsidig produktion. Lasson blev Norges förste processualist och gav ut en handbok i prc')cessrätt (1835-1843) samt senare en framställning av den nya straffprocessen (1868) och en monografi om sökande av ändring i civilmål (1869). Dessutom skrev han ett rättshistoriskt arbete om gångna tiders straffprocess (1858). Straffrätten var Lassons andra huvudområde, på vilket han publicerade en utförlig handbok i femdelar (1847-1858) och en monografi omegendomsbrott (1842). Rolfsen gav ut en liten rättsteoretisk skrift (1836) samt en monografi om förmynderskap (1839). I övrigt skrev han en mycket använd formulärbok (1838), en handbok i juridik för lekmän (1839) och en juridisk bondepraktika (1843). Han kortlivade »Norsk juridisk Tidsskrift» (1844-1846). också medutgivare av och flitig artikelskribent i den var 2.2. Naturrätt, allmän rättslära, allmänna arbeten Steenbuch hade för avsikt att ge ut sina föreläsningar i rättsencyklopedi, men det blev dock ingenting därav,'^ och något arbete i denna genre utkom inte under perioden. Stang, Retsvidenskapen, s. 78.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=