103 varsen» upphörde samtidigt som UfR började utkomma, och den förstnämndes utgivare N)diolm och Schjorring rekommenderade i ett förord den nya tidskriften, som betecknades som en fortsättning på »Tidsskrift».293 Nytt namn, ny utgivningsfrekvens, nya principer för redigeringen och nya utgivare visar dock, att det var frågan om en helt ny tidskrift. De nya utgivarna påpekade också, att de vetenskapliga artiklarnas antal skulle minska »navnlig i Begyndeisen» och att man skulle koncentrera sig på material »af mere umiddelbar practisk Natur». Utgivandet av prejudikat från Hojesteret och de båda överrätterna med underavdelningar förklarades vara UfR:s viktigaste uppgift, och utgivarna förklarade sig uttryckligen eftersträva fullständighet. Utgivandet av »administrativa Afgiorelser af mere almindelig Interesse» ställdes också i utsikt, så snart man lyckats »overvinde de Hindringer, der i denne Henseende have stillet sig i Veien».3‘^-* Trots att UfRskulle koncentrera sig på rättsfallsutgivning, komden nya tidskriften att innehålla rättsvetenskapliga artiklar i minst samma grad som föregångaren. Nyholm och Schjorring förklarade sig upphöra med utgivningen på grund av att deltagandet i politiken krävde så mycket tid,2*^5 och de nya utgivarna Casse och Mundt kom inte med några politiska deklarationer. Nytt var, att universitetets professorer nu började aktivt deltaga i tidskriften. Nellemann skrev årligen en artikel (1867, s. 753-761, s. 1041-1053 och 1870, s. 1107-1120), och även Goos och Aagesen kom med ett par arvsrättsliga bidrag (1868, s. 849-912 och 1869, s. 17-31). Senare professorer inledde sin vetenskapliga bana på UfR:s sidor: Evaldsen med artikeln »Om det Tilfzelde, at Overdrageren af en tinglig Ret mangier Competense» (1868, s. 961-977) och J. H. Deuntzer med »Nogle Bema:rkninger om Legatarers Retsforhold» (1870, s. 753—824). 1868, s. 1-25, 1869, »Juridisk Ugeskrift for Hertugdommet Slesvig», udg. af v. Woldike, 1-10 och 5 nr. av 11. årg., (Flensborg 1854-1864) var en tvåspråkig veckotidskrift med parallellt tyskt titelblad, och den innehöll främst lagar, förordningar och rättsfall, men även någon enstaka kort artikel. 1.13.3. Rättsfallssamlingar På 1820- och 1830-talen gav man ännu ut någon fristående rättsfallssamling i Pitavals och Wiwets anda (se del I, s. 222 f.). Peter Benzons »Criminalhistorier uddragne af danske Justits-Acter, I» (1827; X-i-245 s.; 8:o) behandlade främst mordfall samt det uppseendeväckande myteriet i straffanstalten i Christianshavn år 1817. Benzon påpekade i förordet, att han inte inskränkte sig till att UfR 1867, s. 1. UfR 1867, s. 2 ff. UfR 1867, s. 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=