102 Efter det att »Nvt juridisk Tidsskrift» hade upphört, saknades det i Danmark en rättsvetenskaplig tidskrift i närmare tjugo år. Utgivarna av »Tidsskrift for RetsviEsen» (1863-1866) C. C. V. Nyholm och P. Schjorring ansåg det vara på tiden att göra någonting åt denna »paafaldende Goldhed i den juridiske periodiske Litteratur», då det fanns behov av en tidskrift, vilket kom till synes i att talrika juridiska småskrifter hade givits ut på senare tid. »Tidsskrift for Retsvéesen» var inte bara den första rättsvetenskapliga tidskriften på ett par decennier, utan dessutom den första som hade en uttalad politisk och samtidigt rättspc')litisk profil. Tidskriften började utkomma i nationalliberalismens och skandinavismens tecken, och det var därför naturligt, att framhållavikten av att bevara Slesvig som en gammal dansk provins; utgivarna ställde också i utsikt, att en slesvigsk jurist i framtiden skulle bli medutgivare. Utgivarna hade också fått löfte ombidrag från »Broderlandene, og ville i det Hele bestrxbe os for at gjore den i dem gjxddende Ret mere bekjendt her i Landet». De talade också om förestående rättspolitiska reformer; »Na:vningsretter, en ny Straffelov, Omorganisationen af Politivxsenet, rimelig ogsaa af Sagforerforeningen ... en Reformaf det juridiske Studium og den juridiske Examen ...». Utgivarna var medvetna om svårigheterna med utgivningen och påpekade, att förläggaren betalade honorar för alla införda bidrag.^^i Stor vikt lades på rättsvetenskapliga föreläsningar och avhandlingar, i synnerhet i de av utgivarna som viktiga ansedda frågorna, och universitetets professorer uppmanades att komma med bidrag. Tidskriften skulle vidare innehålla »Oversxttelser, fornemlig fra den engelske og franske Rets Literatur, akademiske Meddelelser; Beretninger omenkelte, i juridisk eller faktisk Henseende sarrlig interessante Retssager og Domme, samt Blandinger og Notitser af forskjellig Art».-^- Den mera konservativa professorskåren bojkottade tydligen tidskriften, vars artiklar komatt skrivas av utgivarna och yngre praktiskt verksamma jurister, av vilka man kan nämna Hindenburg, Mundt och V. C. Ussing. Dr. M. Rubenson från Uppsala skrev en artikel om de juridiska examina i Sverige (1863, s. 187-213). Utländsk doktrin representerades av två översättningar av H. A. Zacharia:s (1865, s. 71-91) och Mittermaiers skrifter (1866, s. 351-370). Omuttalandet i förordet var ett uttryck för strävanden att öka engelskt och franskt inflytande på den tyska rättens bekostnad, lyckades detta inte. Bidrag omfransk rätt saknas helt, och den engelska rätten representeras främst av ev tvådelad artikel om engelsk fattigvårdslagstiftning av kand. jur. WilliamScharling (1866, s. 268-318 och 383-448) samt av några rättsfall av tvpen »Mordet paa Londons Nordbane» (1864, s. 489-504). »Ugeskrift for Retsvxsen» (UfR), red. af P. Casse og J. H. Mundt (1867-) är den än i dag främsta juridiska tidskriften i Danmark. »Tidsskrift for Rets291 TfRv.rsen 1862, s. I ff. 292 TlRvcVsen 1862, s. III. Omtidskriftens innehåll, se även Wagner, s. 689.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=