98 De 0rstedska tidskrifterna innehöll alltså dels rättsfall från den köpenhamnska domstol, somsedan år 1805 hade namnet »Den Kongelige Lands-Overret samt Hof- og Stads-Ret», dels vetenskapliga artiklar. Innehållet i JA har behandlats tidigare (del I, s. 228) och NjAföljde talet artiklar hade 0rsted själv skrivit över tre fjärdedelar. 0rsteds egen andel ökade ytterligare något i JTgenomatt han allt oftare skrev kommentarer till de av honom införda artiklarna av andra författare. Inte oväntat var 0rsteds närmaste elever Kolderup-Rosenvinge och Larsen de flitigaste främmande skribenterna i NjArespektiveJT (se ovan). Landsover- samt Hof- og Stadsrettens domar minskade märkbart i de av 0rsted utgivna numren av JT (13,1-16,2) efter skrivförbudet och ersattes av utgivarens långa avhandlingar, t.ex. »Om Grundséetningerne for det dansk-norske Hypothekvsesen, sammenholdt med fremmede Staters» (JT 16,2, 1830, s. 92-392). Den redaktionella linjen förblev oförändrad efter Orsteds avgång, naturligtvis med undantag av att man inte längre hade tillgång till dennes artiklar. De nya redaktörerna Kolderup-Rosenvinge, Bang och Hansen inledde sitt arbete med en devot hyllning till 0rsted, som i sina artiklar i JT hade behandlat så många rättsvetenskapliga problem, som »ved den ham egne grundige, lyse og udtommende Fremstilling, have erholdt en saadan Udvikling, at al Forskning over samme kan ansees saa godt somtilendebragt». Det utlovades också i fortsättningen »retsvidenskabelige eller dog i Förbindelse med Jurisprudentsen staaende Afhandlinger» antingen av utomstånde eller av redaktörerna själva.2^3 Den nya redaktionen tycks åtminstone inte i början ha lidit av någon svårighet att anskaffa material; åtminstone avvisade man Kalls provföreläsningar under åberopande av platsbrist.^^4 Några på meningsskiljaktigheter grundade restriktioner kan annars inte märkas, då man publicerade såväl en artikel av hegelianen Weis som Fr. Chr. Bornemanns licentiatdissertation i dansk översättning.275 Av övriga artiklar kan främst nämnas två rättshistoriska avhandlingar omisländsk rätt av Baldvin Einarsson och Töröur Sveinbjörnsson.276 Den utan jämförelse berömdaste artikeln är Schweigaards anatema över den tyska rättsvetenskapen, den enda avhandling, som fick redaktionen att ty sig till det orstedska greppet att skriva ett motinlägg (se närmare 2.2. och III 1.).277 Med tiden tycks svårigheterna att anskaffa material ha ökat. Från och med band trettio bestod innehållet med endast ett par undantag av Landsover- samt Hofog Stadsrettens domar och Bangs och Larsens processrätt, vars senare delar slutligen utkom på Bangs eget förlag som supplement till JT (1.-3.; 1841-1843). linje: av drygt hundra samma 273 JT 17 (1830), s. Voch VII. 27“* Kall, Pr0veforel2esninger, s. III. 275 jy27 (1836), s. 1-35 (Weis); JT 36 (1840), s. 236-410 (Bornemann). 276 jy22 (1834), s. 1-146 och 277-360 (Einarsson); JT 24 (1835), s. 328-348 (Sveinbjörnsson). 277 JT23 (1834), s. 292-333 och 333-340 (Bang).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=