96 Gamle Danske Domme, afsagte paa Kongens Retterting og paa Landsting, med Anmzerkninger, I-IV» (1842—1848), och han publicerade i »Videnskabsselskabets Skrifter» monografin »OmRigens Ret og Dele» (1847; 55 s.; 4:o). Larsens viktigaste rättshistoriska arbete »Bidrag til de gamle danske Provindsialbogers Historie» (»Samlede Skrifter 1,1,», s. 33-210) utkomursprungligen i JT 1827-1828. Ett ungdomsarbete är också »Yderligere Undersogelse over Kong Christian IL s Love» (1825; »Samlede Skrifter, I, 1», s. 1-32). Larsens rättshistoriska arbeten i slutet av 1830-talet hade ett klart statsrättsligt syfte. Två universitetsprogram, »De comitiis et senatu regni Dani^e ante mutatama. 1660 reipublicx formam» (1838; 35 s.; 4:o) och »Omde danske Kongers personlige Deltagelse i Retspleien fra de seldste Tider indtil den nuvarrende Tid» (1839; 18 s.; 4:o), fick en större spridning genomatt publiceras i översatt, omarbetat och utökat skick i det första bandet av »Historisk Tidsskrift» (s. 241-355; även särtr. 1840 och »Samlede Skrifter 1,2», s. 171-325) med den gemensamma rubriken »OmRigsdage og Provindsialforsamlinger samt Rigsraadet i Danmark, fra det 13de Aarhundrede indtil Statsforandringen 1660, og omde danske Kongers personlige Deeltagelse i Retspleien, fra de a^ldste Tider indtil den nuvxrende Tid». Övriga rättshistoriska undersökningar är Jacob Mandix’ (del I, s. 171) »Om Danmarks Lovgivning i Kong Christian 5. Tid» (1831; 336 s. +Register) och den unge Matzens prisbelönta avhandling »Den danske Panterets Historie indtil Chr. V’s Lov» (1869; [II]-i-502+1 s.; 8:o).‘^^ O. Nielsens »Bidrag til Oplysninger om Sysselinddelingen i Danmark» (1867; [II]+99 s.; 8:o) var trots det rättshistoriska temat en doktorsavhandling från den filosofiska fakulteten. 1.13. Tidskrifter De första exklusivt juridiska tidskrifterna uppstod först under 1700-talets sista och 1800-talets första decennium(del I, s. 222 ff.), men de fick redan under den här behandlade perioden en etablerad ställning somett viktigt forumför rättsvetenskapliga kortare arbeten. Liksom tidigare levde tidskrifterna också på behovet av att få kunskap om rättspraxis, och utvecklingen gick i allt högre grad mot en indelning i tidskrifter med rättsvetenskapliga artiklar (nedan p. 1. och 2.) och rena rättsfallssamlingar (p. 3.), även om blandade publikationer ingalunda var sällsynta.^^7 Framtill enväldets fall var de juridiska tidskrifterna, i synnerhet 0rsteds publikationer, samtidigt en viktig kanal för den offentliga debatt med politiska undertoner, somöverhuvudtaget var möjlig under det allt hårdnande tryckfrihetsklimatet.-^® Se Dahl, s. 213; Tamm, Retsvidenskaben, s. 234 f. 7^7 En fullständig förteckning av dessa tidskrifter finns i Wagner, s. 675-690; om periodens rättsvetenskapliga tidskrifter, se även Dahl, Profiler, s. 196 ff.; Tamm, Handbuch, s. 195 f. 7^** Se Litteraturhistorie 5, s. 167. 266
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=