RB 58

95 1853—1855 hållna »Forel^esninger over den danske Retshistorie, sluttende sig til K. Rosenvinges danske Retshistorie, 2den Udgave, som Grundlag» (»Samlede Skrifter 1,1», s. 237-550; även i separat utgåva 1861; 314 s.) är redan enligt rubriken en kommentar till föregångarens lärobok, detta trots att Larsen själv var en aktad rättshistoriker, som bedrivit omfattande forskningar (nedan). Kolderup-Rosenvinges rättshistoria utgavs såsom nämnts på nytt så sent som år 1860, och den fick en ersättare först 1871 i Stemanns »Den danske Retshistorie indtil Christian V’s Lov» (IX+699 s.; se närmare del III). Redan examensreformen 1821 utgjorde ett hinder för att någon akademisk lärare helt skulle specialisera sig på rättshistoria, men Kolderup-Rosenvinge handhade till sin död undervisningen i ämnet, som därefter föll på Larsens lott.-^^ Dessa är också tidens mest betydande rättshistoriker tillsammans med Schlegel, som så att säga förvaltade arvet efter Kofod Ancher och som hade deltagit i utgivandet av dennes skrifter (del I, s. 201). Den gamle Schlegel skrev ännu »Om de gamle Danskes Retssxdvaner og Autonomie» (1822; Videnskabsselskabets hist, og phil. Skrifter, III, s. 61—348; även som särtryck 1827), där han gjorde sig till tolk för den i Tyskland nya, men i nordisk doktrin betydligt äldre tanken (del I, s. 279), att den äldsta rätten hade bestått av sedvanerätt.^^"* Schlegel tog också ställning till uppkomsten av den isländska lagboken Grågås i förordet »Commentatio historica et critica de Codicis Grågås origine, nomine, fontibus, indole et fatis» i lagens nyutgåva »Hin forna lögbok islendmga sem Kolderup-Rosenvinge blev främst känd och aktad somutgivare av gamla danska lagar (»Samling af gamle danske Love, I-V»; 1821-1846), men han skrev även rättshistoriska monografier och artiklar. Han började sin bana i Kofod Anchers fotspår genomatt betona den historiska tolkningen av DL i »Bidrag til Fortolkningen af Christian den 5tes Lov ved Hielp af vore gamle Love, somBeviser paa disses Vigtighed for den Lovkyndige» (1814; NjA 7, s. 175-258 och 8, s. 162185).‘^5 Licentiat- och doktorsdissertationerna bildade tillsammans en rättshistorisk framställning om edsinstitutet i gammal dansk rätt »De usu juramenti in litibus probandis et decidendis juxta leges Dania: antiquas, I-II» (1815-1817; av del I av författaren 1816, JT 14, s. 1-154, nsefnist Grågås» (1829; s. XIV—CLVIII). [IIJ+168 s.; 8:o; dansk bearb. övers, av del II av Kall 1818 i JT 21, s. 112-235 och 22, s. 1-63). Av artiklarna kan nämnas »Bema^rkninger omde gamle danske Loves Bestemmelser omVindikationsretten» (1819; 38 s.; 8:o), »Omden saakaldte ny Sjellandske Lovs Aider» (1820; 106 s.), »Bemasrkninger om Pant i arldre Tider» (1835; JT 25, s. 309—335; även som särtr.). På 1840-talet gav Kolderup-Rosenvinge ut den omfattande samlingen främst kungliga rettertingsdomar från tiden före år 1660 »Udvalg af Tamm, Retsvidcnskaben, s. 151. Sc även Tamm, Retsvidcnskaben, s. 148 f. Se även Tamm, Retsvidcnskaben, s. 150. 263

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=