87 avslutades av Fr. Julius Larsens »Den slesvigske Criminalproces» (1862; [II] +406 s.; 8:o). 1.11, Isländsk rätt Magnus Stephensen dominerade helt den isländska rättsvetenskapen till sin död år 1833 (se även del I, s. 197 f.). Han blev den förste isländske juris doktorn i Köpenhamn år 1819 med dissertationen »Commentatio de legibus, qv^e jus Islandicum hodiernumefficiant, deqve emendationibus nonnullis, qvas ha: leges desiderate videantur» (VIII+189 s.; 8:o); ett arbete omgällande isländsk rätt, vilket också tog upp de lege ferenda-synpnnkter. Den isländska 1700-talslitteraturen citerades ofta, men även 0rsteds skrifter nämndes.229 Magnus Stephensen, som i likhet med Sveinn Sölvason även idkade skönlitterärt författarskap,230 gav på sitt tryckeri ytterligare ut ett par juridiska böcker förutom smärre artiklar i den av honom redigerade »Klaustur-Pösturinn»: »Athugaverdt vid Ssetta-Stiptanir og Forlikunar-Malefni ä Islandi» (1819; 148 s.; 8:o), en handbok för tjänstemän, förlikningsnämndernas ledamöter och parter om det även på Island införda förlikningsförfarandet, samt »Ransökn Islands gyldandi Laga umLegords-Mal» (1821; 136 s.; 8:o), en straffrättslig monografi om lägersmål. Däremot lyckades Magnus Stephensen aldrig få färdigt det arbete, somlåg honomnärmast om hjärtat, en nyutgåva av Jönsbök med ordförklaringar.231 Tidens internationellt bäst kända rättsvetenskapliga arbete av en islänning var Porleifur Gudmundsson Repps i Edinburgh utgivna doktorsavhandling »A Historical Treatise on Trial by Jury, Wager of Law, and other coordinate forensic Institutions formerly in use in Scandinavia and Iceland» (1832; XIV+192 s.; 8:o; tysk översättning: »Geschichtliche Abhandlung fiber das Geschworenengericht ...», Freiburg 1835). Annars var den isländska litteraturen tunnsådd och utkom fram till 1840-talet i Köpenhamn. Danskspråkiga kameralrättsliga arbeten var Bjarni Thorsteinssons »Om kongelige og andre offentlige Afgifter samt Jordebogs Indt^egter i Island» (1819; XIV+164 s.; 8:o) och Halldör Einarssons »Om Vserdie-Beregning paa Landsviis og TiendeYdelsen i Island» (1833; [4]+175 s.; 8:o), förutom några artiklar i JT. ÄnnuJön Johnsens fastighetsrättsliga »Hugvekja um [^inglysingar, jaröakaup, vedsetningar og peningabrukun ä Islandi» (1840; XII+268 s.; 8:o) trycktes i Köpenhamn, liksom den senare biskopen Pétur Péturssons kyrkorättshistoriska arbeten »Historia ecclesiastica islandise» (1841; [7]+508 s.; 4:o) och »GommenMagnus Stephensen, Commentatio, s. 62 not artiklar i JA och NjA. Steingrimur Porstcinsson, Ulfljötur XVI (1963), s. 248 ff. 23' Steingrimur Porsteinsson, Ulfljötur XVI (1963), s. 249; Diibeck, Handbuch, s. 639. 229 230
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=