86 söder om Kolding, ett område vid Ribe samt Mro), somförblev hos Danmark och som rättsligt inkorporerades med kungariket. Denna åtgärd ledde för övrigt till det sista alstret i den slesvigska rättslitteraturen, Fr. Julius Larsens licentiatavhandling »OmGrarndserne for den danske Arverets Anvendelighed i de indlemmede slesvigske Districter» (1867; 103 s.; 8:o), i vilken författaren gav uttryck för den vid denna tid inte helt orealistiska förhoppningen, att ytterligare slesvigska områden snart skulle återförenas med Danmark. Den slesvigska rättsvetenskapliga litteraturen komatt täcka alla centrala rättsområden med undantag av statsrätten, dvs. civil-, straff- och processrätten. Genomgående rörde det sig om förhållandevis kortfattade läroböcker, som byggde på tidigare hållna föreläsningar vid Köpenhamns universitet eller som var avsedda att bilda grundlaget för sådana föreläsningar. Ledamoten av appellationsrätten för Slesvig E. Vedel gav år 1857 ut »Den slesvigske Privatrets almindelige Deel» ([II]+379 s.; 8:o), som till dispositionen motsvarade samtida tyska arbeten och därmed också Scheels på 1860-talet utgivna verk (ovan, 1.4.2.). Vedel behandlade i de två första avdelningarna »Retskilderne» (s. 10-87) och »Retsreglernes forskjellige Character samt almindelige Grundsxtninger for deres Anvendelse» (s. 88-161), ämnen, som enligt författaren själv inte begränsade sig till privaträtten.^25 Den tredje avdelningen hade rubriken »Retsforholdene» (s. 162-374). Krieger hade redan tidigare publicerat »Den slesvigske Formueret» (1855; [II]+392 s.; 8:o) med delarna »Tingsretten» (s. 1-166) och »Fordringsretten» (s. 167-386) samt »Den slesvigske Familieog Arveret» (1855; [II]+222 s.; 8:o). Författaren tillägnade båda verken »Christian Paulsens Minde»; enligt den ursprungliga planen skulle Krieger och Paulsen gemensamt ha skrivit båda böckerna.226 A. C. J. Schmid, som var professor i Kiel, gav år 1853 ut de första danskspråkiga framställningarna av Slesvigs gällande rätt, »Den i Hertugdommet Slesvig gjeldende Criminalret. Til Brug ved Forelarsninger» ([IV] +213 s.; 8:o) och »Den i Hertugdommet Slesvig gjeldende Civilproces. Til Brug ved Forela;snlnger» (X+213 s.). I motsats till Vedel, som betonade Slesvigs »i mange Henseender failles Lov og Ret» med Danmark,227 hänvisade Schmid till tyska framställningar som ett allmänt användbart hjälpmedel; han hade också själv givit ut en »Handbuch des gemeinen deutschen Civilprocesses» (1843-1845).228 De danskspråkiga framställningarna av Slesvigs gällande rätt Larscn, Grarndserne, s. 1. - I fredsfördraget mellan Preussen oeh Österrike år 1866 ingick en bestämmelse (§5) om en framtida folkomröstning i de nordslesvigska danskspråkiga distrikten. Vedel, förordet. Krieger, Formueret. förordet. OmKriegers slesvigska arbeten, seJorgensen, Krieger, s. 36 ff. Vedel, s. 2. Schmid och Schmid, Civilproces, förorden.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=