Möjligheter till hävd: några bakgrundsfaktorer 81 lade ägogemenskaper) och bestämmelserna i konungabalken (som syftade till att säkra kronans egendomsbestånd mot okloka avyttringar) fanns jordabalken, med dess bestämmelser om urminnes hävd. Om därför antalet fall, där urminnes hävd åberopades, inte på något sätt dominerade domstolarnas verksamhet, så bör dessa mål ändå kunna säga oss något väsentligt omförhållanden och skeenden i det dåtida samhället. Ytterst sett handlar hävdeproblematiken omett för många samhällen grundläggande problem, nämligen hur man avväger målet ett gott besittningsskydd mot målet en gynnsamincitamentsstruktur. Samma beteende kan nämligen å ena sidan ses som tighet och företagsamhet, å andra sidan som orättfärdig tillägnelse, inkräktande, tilltagsenhet, ja, rentav stöld. Ett samhälles egenefomsregler innebär ett försök att balansera cien enes intresse av att kunna utveckla sin verksamhetslust (och njuta frukterna av denna verksamhet) mot den andres intresse av ovillkorligt besittningsskydd. Man vill ge incitament till arbete och/eller till kapitalinvesteringar, men man kan inte tillåta att en samhällsmedlem tillvinner sig annans egendompå vilket sätt somhelst, ty då skadas det allmänna förtroendet, vilket kan få negativa konsekvenser för samhället som helhet. Så kan det generella problemet formuleras; i olika samhällen har man sedan försökt lösa det på olika sätt. Motsättningarna kring det nya civillagsförslaget i tidigt 1800-tal kan t.ex. ses i detta ljus. Juridiska fakulteten i Uppsala komatt inta en annan position än Göta hovrätt, eftersomfakulteten såg otillbörlig tillägnelse där hovrätten såg värdefullt arbete. Följden av detta blev att de lade olika innebörder och värdeladdningar i begreppet hävd, och att de såg olika på vilka som var värda att komma i åtnjutande av rättssystemets skydd. 1 det förkarolmska Sverige gav det generella problemet upphov till ancira motsättningar. Det fanns en motsättning mellan å ena sidan de människor, som upptäckt att den jord som deras byandel berättigade dem till hade krympt på grund av andras »företagsamhet», och å andra sidan de »företagsamma», som genomtidens gång och eget nedlagt arbete nu ansåg sig ha bättre rätt till jorden i fråga. För båda dessa parter handlade det ombesittningsskydd, men när de skulle argumentera för att just deras besittningsskydd skulle väga tyngst fick de stödja sig på olika grunder.^'-^ För de förra var det föreställningen om byn och byandclarnas okränkbarhet som flit, drif-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=