80 Möjligheter till hävd: några bakgrundsfaktorer ropade »gammal hävd» mot kronan för att styrka sin rätt att få vissa områden betecknade som ypperligt frälse. Visserligen kunde sådana hävdeanspråk ifrågasättas och adelsmannens ställning därigenombli något osäker,^' men somsådan var hävd mot kronan inte otänkbar. Detta framgår också av Karl IX:s lagförslag, som innehöll en preciserad tidsgräns för sådan hävd, nämligen 50 år.^^ Kronan fick därför föra en kontinuerlig kamp — såväl på det principiella, politiska planet sompå det konkreta, praktiska planet - för att slå vakt om sina inkomster, både från krono- och från skattejorden. Man strävade efter att reglera jordströmmarna i samhället så, att kronan skulle gynnas, men strävan och verklighet var ännu inte ett. Urminnes hävd var i detta sammanhang ett problem i relationen mellan stat och samhälle. Slutord I kapitlets mledning argumenterade jag för att betydelsen av urminnes hävd i 1600-talets svenska samhälle inte bara kan mätas genomdet antal tvister, i vilka sådan hävd åberopades. Man måste också försöka klarlägga i vilka situationer som hävdeanspråk kunde uppstå och visa om det var sannolikt att sådana situationer uppstod ofta eller mte. Sedan har jag pekat på vilken typ av situation det gällde, nämligen när någon innehade och brukade jord utan att direkt kunna visa vad som var innehavets upprinnelse och rättsgrund. Denna situation gällde både för kronans (äldre) egendomsbestånd och för de äldre skattegårdarna. Tvister bör ha kunnat uppstå på grund av obefogad avyttring av jord, på grund av oklarheter beträffande jordens rättsliga status inom bygemenskapen, och som en följd av invasion av ödelagd mark. De två sistnämnda orsakerna var sannolikt de viktigaste källorna till tvist, men detta antagande kommer att prövas närmare längre fram (i kapitel 6). Även om kapitlet inte har kunnat ge några mer detaljerade sifferuppgifter, så har framställningen ändå pekat på den potential som bör ha funnits i jordabalken 1. Urminnes hävd berörde byarnas ställning som egendomsenheter, i en tid då större delen av all för jordbruk använd mark låg i byar. Urminnes hävd berörde - och ifrågasatte - den tidigabsoluta statens ställning i och kontroll över det feodala samhällets resurser. Parallellt med bestämmelserna i byggningabalken (somsyftade till att slå vakt ombyarna somode-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=