RB 57

64 Möjligheter till hävd: några bakgrundsfaktorer exempel på att jord hamnat i fel persons händer genom en försäljning av orätt ägare, tyder också på att detta kunde vara ett problem/’ En mer konsekvent genomförd kontroll av säljarnas åtkomsthandlingar tycks anmärkningsvärt nog inte ha genomdrivits förrän med Kungl. Maj:ts förklaring av 14 maj 1805. Här påbjöds att när lagfart söktes så skulle de handlingar somstyrkte förre ägarens åtkomst »ovillkorligen» uppvisas och deras innehåll kort sammanfattas i lagfartsprotokollet.^ Lagfartsprotokollcn vittnar omatt så skedde.^ Av detta förstår vi att det inte kan ha vant omöjligt för obefogade personer att sälja jord, som inte var deras. Sådana transaktioner kunde sedan bli slutgiltiga och oruckeliga, dock inte redan efter tre år (som lagen föreskrev). Till detta skall dock fogas att det vi hittills fokuserat på gäller domstolarnasformella kontroll, dvs. deras krav på att få se skriftliga handlingar. Att denna kontroll var svag på 1600-talet betyder ju inte automatiskt att kontroll i vidare mening saknades. Att tvister omorättmätigt försålda egendomar trots allt inte är fler i de bevarade rättsprotokollen, tyder enligt mm mening på att det fanns en mer informell kontroll, som hängde samman med att människorna i lokalsamhället (dit häradsrätternas nämndemän och fastar hörde) ofta visste ganska väl vem somägde vad och vemsomdärmed hade rätt att bjuda upp jord till försäljning. Man måste alltså tänka sig att det fanns en annan typ av kontroll, som byggde på att lokalsamhållets och framför allt nämndemännens minnen fungerade somett slags inskrivningsmyndighet. Omdet sompåstods inför rätta fann stöd i detta sociala minne, fanns det ingen anledning att dessutom kräva mskriftliga handlingar. Denna punkt kan sammanfattas som att en formell kontroll av ägarstatus vid uppbud och försäljning inte tycks ha varit regel i 1600-talets svenska samhälle. Detta kunde leda till att jord hamnade i orätta händer, och det är tänkbart att sådana transaktioner utgjorde källan till vissa av de innehav, som omtvistades i urmmneshävd-målen. Här skall man dock väga in att det knappast kan ha saknats en informell och lokal kontroll av transaktionerna. Byns tvetydiga karaktär Den andra faktorn har att göra med hur man i Sverige under tidigmodern tid uppfattade byn och, somen konsekvens av detta, vilka

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=