Perspektiv, hegrepp och och angreppssätt 59 Dessutom kan man av handlingarna i libri causarum se vad som sagts tidigare i målet, i underrätterna. Detta betyder mte att dessa båda källsener är enkla att använda. Codices rationum är vid 1600-talets bör)an antingen obehntliga eller kortfattade, för att under 1700-talet bli omfattande, sällan försedda med register oeh illa skrivna. Libri causarum hnns i svårarbetade jättevolymer oeh är somregel mycket kluddigt skrivna. Det skall också sägas att man ju inte på något direkt och okomplicerat sätt kan dra framparternas »verkliga» uppfattningar och synsätt ur denna källa. Man måste ständigt ha i minnet att parterna befinner sig inför rätta och att deras agerande mte är spontant. Men trots dessa reservationer skall det ändå starkt understrykas hur mycket mer fullödig information man kan få ur detta material jämfört med u nde r rä11e r nas domböcke r. Den enkla sammanställningen nedan ger en viss uppfattning om varifrån och hur Svea hovrätt under åren 1686 och 1687 fick de mål, som komatt resultera i en dom. Bland lagmansrätterna kom flest mål ifrån Stockholm (38 mål), och detsamma gäller för rådstugurätterna (99 mål). Med centralt initierade mål avses vanligast att konungen själv fått kunskap om målet (förmodligen därför att kärandeparten gjort fel och inte först gått till hovrätten) och begärt att hovrätten skulle ta upp det (69 mål). Hit har även räknats de fall, då hovrätten fått mål från den Kungliga Exekutionskommissionen. Endast 20 procent av målen (86) kom från övriga landet genom appellation. Stockholmsområdet var således överrepresenterat. Att man misstänkte att det skulle bli så, framgår redan av 1615 års rättegångsprocess, där det Tabell 2:1. Målens härkomst. Svea hovrätt 1686-1687 Malens härkomst Antal Procent Lagmansrätter Rådstugurätter Uppsala akademi Övriga underrätter Första instans Centralt initierat 86 20 137 32 1 2 113 26 87 20 5 Summa 431 98 Källa: SHR, Dombok 1686, 1687. RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=