Perspektiv, begrepp och och angreppssätt 45 »Both with lawyers and with laymen this term [property] has no definite or stable connotation. Sometimes it is employed to indicate the physical object to which various legal rights, privileges, etc., relate; then again - with far greater discrimination and accuracy - the word is used to denote the legal interest (or aggregate oj legal relations) appertaining to such a physical object.»^' Omman uppfattar äganderätt somett knippe eller konglomerat av rättigheter och skyldigheter,-^- med avseende på ett objekt, har man tydligt markerat att det konkreta innehållet i knippet kan variera beroende på tid och plats, och man har därmed lämnat dörren öppen för historikern (eller antropologen) att komma in och undersöka exakt vilka rättigheter och skyldigheter som förelåg, samt hur de förändrades. En annan poäng med att tala om föränderliga knippen av rättigheter och skyldigheter är att det blir lättare att åskådliggöra hur stora - eller små - skillnaderna var mellan exempelvis skattebondens bördsrätt/äganderätt och landbons besittningsrätt. Dessa skillnader har nämligen varierat över tid, och det kan i sin tur hjälpa till att förklara varför man under 1600-talet ibland var oense omhur gränsen mellan äganderätt c-ich andra upplåtclscformer skulle dras.^^ Om man, slutligen, uppfattar äganderätt som en beteckning på ett rättighetsknippe, inser man lättare att ett påståcncie om att det skett en förändring av äganderätten över tid är alltför oprccist. I vilket avseende har det skett en förändring? Vilken eller vilka av de i knippet mgående rättigheterna och skyldigheterna är det som har påverkats? Andrew Reeve har här ställt upp ett analysschema (»a framework for property»), vars olika punkter pekar ut dclområden inomdet större knippet. 1. Regler omegendomsohjektet: vad kan ägas? Kan man äga andra människor? Kan man äga jord? Kan man äga luften vi andas? 2. Regler omåtkomst, överföring och förlust av egenefom: hur kan man vinna rätt att betraktas somägare till något? Kan man vinna rätt till det man necilagt arbete på? 3. Regler om cgendomssuhjcktct: vem kan äga något? Kan alla äga alla ägbara objekt? Kan en bonde äga frälsejord? 4. Regler om fördelning av ansvar och skyldigheter: vad måste en ägare göra? Är ciet den private ägaren eller kommunen somskall sanda gatorna på vintern?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=